Prrriiitch! ...och så bär det iväg

Foto: Tröttnat på skidbacken? På många ställen i svenska fjällen kan man pröva på att åka hundspann. Här i Kiruna står Mikael Forsén för äventyret tillsammans med sina siberian huskys.
RESA

På med skoteroverall och skinnmössa med varma kindlappar. Kängor som klarar minus 70.

Vi byter om i en träbod och kommer ut som en färgglad dagispatrull. Redo för hundspannstur i Kiruna.

Foto: "Det är lite speciellt att köra, liksom människan och hunden mot naturen", säger Mikael Forsén. Här på släden tillsammans med Resas reporter och Cate och Mark Foster från London.

Det här är den varmaste turen i stan, säger arrangören. De andra kör på sjöar eller i isande älvdalar. Mikael Forsén, 37, kör i skogsterräng, 600 meter över havet.

Startpunkten är den högsta i Kiruna och den här morgonen är vi fyra personer som ska samsas på släden medan tolv hundar drar oss runt i vildmarken.

Cate, 28, och Mark Foster, 28, London, är nygifta. De ville ha en annorlunda smekmånad och gör nu "The cold tour". Kompisarna tycker att de är galna.

- Alla åker till Thailand, vi ville vara lite okonventionella, säger Cate Foster.

Av hundarna ser vi ännu bara nosar. Men vi hör desto mer. Från decimeterstora luckor i släpet bakom Mikael Forséns bil sticker de ut käftarna, gnyr och skäller, ivriga att komma ut och iväg. De ljusa ögonen lyser inifrån dunklet.

Först släpps ledarhunden Flipper, 11 år, och två ystra systrar ut. Flipper sträcker vällustigt på sig medan flickorna springer runt runt och gläfser. När Mikael Forsén selat på Flipper börjar hunden jobba direkt och sträcker ut linorna. Sedan står han där längst fram. Stilla.

- Det är inte så svårt att lära dem att stå, men bara fem-tio av hundra hundar passar som ledare. Ledarhunden har ju inget att jaga men måste jobba ändå. Han tänker mycket när han går där framme, säger Mikael.

Ju fler hundar som kommer ut ur boxarna ju mer tilltar ylandet.

Plötsligt bryter solen igenom molntäcket och gör dagen vacker. Hundarna hoppar jämnfota över varann av iver medan vi passagerare gränslar den enkla släden. - Prrriiitch!

Startkommandot ljuder och med ett kraftfullt ryck spränger vi iväg.

- Dyktigt!

Mikael Forsén pratar på och så fort han manar på djuren blir det med en finsk brytning. Första biten är nedförsbacke och fort går det.

- En bra ledaregenskap hos Flipper är att han bajsar i farten. Han stannar aldrig så det blir inget trassel.

En av de bakre hundarna demonstrerar fenomenet genom att sprätta sina kottar åt vårt håll - mitt i galoppen - och snön som viner om öronen blandas med något brunt.

Minus 15 till minus 20 är hundarnas favorittemperatur. Nu är det nära noll och med långa tungor slickar de i sig snön för att kyla sig.

Under turen får vi alla pröva på att köra spannet själva. Mark står som en kung där uppe och när hans "prrriiitch" blir lite svagt fyller Mikael i.

Efter en stund rastar vi i en tältkåta av samemodell, får rökt kött och njalla, tunnbröd. Elden får fart och renfällarna är mjuka mot våra stela rumpor. Utanför står hundarna i ett moln av ånga från sina egna varma kroppar. Efter en sådan här runda kan de göra tre till, utan energipåfyllning.

Under färden hemåt igen blir klockan ett och solen går mot skymning.

När vi slutligen stannar och kliver av ömmar ljumskarna. Trots de utannonserade tre timmarna tillbringas bara halva tiden på släden. Men Londonborna är glada. Liksom fotografen och jag.

- Det var briljant. En väldigt romantisk upplevelse, nästan som en film, säger Cate Foster.

Mark ger med rosiga kinder ord åt hela sällskapets känslor:

-Det vore fantastiskt att komma tillbaka och göra en riktigt lång färd.

Guide: Åka hundspann

Foto: Hundarna står och väntar utanför radhusbyn Ripan i Kiruna, redo för en ny tur ut på fjället.

Nina Marjavaara ([email protected])

ARTIKELN HANDLAR OM