Dyk ner i underjorden

RESA

I El Gran Cenote kan du bada med fladdermössen

Foto: Du lyfter på huvudet och är uppe över vattenytan. Här kan du se rakt in i ett av många fladdermusfästen som finns nere i de mörka grottorna.

Ibland är man dum i huvudet. Efter att ha njutit av

Mexiko på vit strand ska jag plötsligt ner i underjorden.

Grottöppningar, med fladdermöss i taket, som enda väg ner. Men okej, det köper vi.

Och väl nere i vattnet förstår jag varför.

Det känns som att de ska ramla ner. Stalaktiterna. Men som spetsiga jättevårtor i sten hänger de stilla kvar över det nyfikna antal som med snorkel eller dyktub gett sig ner i underjorden.

Vi står vid mynningen av El Gran Cenote. Från grottan stirrar man rakt ner i halvön Yucatans innanmäte.

Hit ner ska vi. Under ytan skymtar lyktor från det senaste dyklaget som gett sig in i kanalsystemen men för oss ska det räcka med ytsnorkling.

– Inga simfötter, säger guiden Mitch Burkett. De kan stöta emot grottväggarna.

Men det spelar ingen roll. Med ett par rejäla simtag når man ändå väggarna var man än är i grottan. Klaustrofobin pockar på uppmärksamheten och fördelen med att snorkla – att det bara är att lyfta på huvudet så är man uppe – blir allt tydligare. Som bonus kan man då passa på att stirra rakt in i ett av många fladdermusnästen. Ihåliga gångar, tysta omgivningar och ett dovt mörker passar dem bra.

Det hisnar till när tanken snuddar vid hur långt in de vattenfyllda gångarna sträcker sig.

Tio mil. Tredje längst i världen. Yucatan är nästan lika upptäckbart under marken som ovan. Fast med kallare vatten.

Långt nere vid botten kan man med lampans hjälp se hur gångarna fortsätter, några få bubblor stiger snabbt uppåt och från ingenstans kommer ett starkt ljus. En dykare skymtar fram, två, tre. Till slut kommer en hel dykartrupp fram ur det kompakta mörkret.

Tiden har mejslat ut fantastiska mönster i väggarna, sanden som finns på den botten man ibland nuddar är nästintill försvinnande fin och där solen har tagit sig ner på de få öppningarna har några växter fått fäste.

Simmandet får vänta, nu räcker det med att stå på botten – plötsligt nåbar med fötterna – och titta.

Grottutflykterna är några av de mest populära och uppskattade turerna på den här sidan kusten.

– Greatest tour ever, säger amerikanen i vår sex man starka snorkeltrupp som gav sig iväg för någon timma sedan.

– Schön, säger tysken.

I Mexiko säger man bonito. Och det är väl vad det är. Vackert, helt enkelt.

Vi har sett en promille av det underjordiska kanalsystemet på Yucatan. Men det räcker.

Läs också:

Per Ek ([email protected])

ARTIKELN HANDLAR OM