Så blev jag en bräd- fantom – i barnbacken

Publicerad:
Uppdaterad:

Resas reporter tog sina första vingliga glid i Åres snowboardskola

1 av 6 | Foto: STEFAN MATTSSON
Bli snowboardproffs! Jag?

Tjugosex år gammal och aldrig stått på en snowboard. Är man ensam i världen om det?

Det känns så.

Men det är aldrig för sent. Så jag bokade en lektion på brädan i Åres barnbacke.

Snowboardåkarna har sedan många år en given plats i Årebackarna. Terrängparken vid Bräckeliften rymmer både hopp och halfpipe - för de duktigare åkarna. Lite enklare varianter finns i Rödkullen och i Tegefjäll.

Men jag börjar från början, i barnbacken vid lilla Olympialiften. Där samsas vi, fyraåringarna och jag.

Magnus Magnusson heter instruktören. Med sina dreadlocks ser han ut som urtypen för en brädåkare. Vant går han igenom grunderna i brädåkningen. Goofy, backstands och leach. Okända termer för en nybörjare som mig. Det där med bräda har aldrig riktigt lockat. Förrän nu.

- Det är absolut inte för sent att börja i din ålder. Den äldste jag instruerat var 58 år och det gick jättebra, säger Magnus.

Efter att ha gått igenom teorin omsätts kunskaperna i praktiken. Först med bara ett ben fastspänt. Tyngden på tårna vid högersväng, och på hälarna vid vänstersvängen.

Liften har jag varit lite orolig för, men jag ramlar faktiskt inte en enda gång. Trillar gör jag däremot en hel del i backen, men efter någon timme går det bättre.

- Sådär bra kunde jag knappt åka efter en vecka första gången jag provade, säger tjejen som sköter liften.

Det är inte utan att man sträcker lite på sin blåslagna nybörjarkropp.

Vid botten av backen gör sig elvaåriga Umeåtjejen Evelyn Strömberg redo för ännu en tur. Även för henne är det första gången.

- Det är lite svårt. Mamma och pappa hjälper till. Ingen av oss vet egentligen hur man gör men vi försöker, säger hon.

På väg upp i knappliften ropar jag ett lycka till åt henne. Repliken är blixtsnabb: "Detsamma!"

Det gör rejält ont när man tappar balansen och faller handlöst på rumpan. Men vad gör väl det -när jag till slut lyckas ta mig ner för hela backen utan att ramla är lyckan total.

Över lunchtallriken kan jag inte låta bli att fråga hur skidlärar-Magnus tyckte att jag klarade mig.

- Du klarade dig mycket bra och då hycklar jag inte, säger han. Men tänk på att ha tyngden på främre foten och höja blicken .

- Du ska titta dit du vill åka, inte dit du är för stunden.

Förstå brädfolket

Jens O Pettersson (resa@aftonbladet.se)

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN