Här är kolmårdens nya föl - arten utrotningshotad

Av: Jennifer Berg Eidebo

Publicerad:
Uppdaterad:
Zebror är snabbt uppe på benen efter födseln.
Foto: Kolmården
Zebror är snabbt uppe på benen efter födseln.

Ett litet zebraföl har fötts på Kolmårdens djurpark. Bebisen är en grevyzebra, en art som är utrotningshotad i världen. ”Om 20 år kanske det är aktuellt att plantera ut zebror”.

Den 27 juni kom zebran Lesotho till världen, döpt efter det afrikanska landet omringat av Sydafrika.

– Han mår superbra, han är ett riktigt busfrö, säger Sofie Björklund, djurvårdare i safariparken på Kolmården.

Tidigt tog Lesotho sina första steg på Kolmårdens savann, och nu kan besökarna se honom tillsammans med mamma Lucky från linbanan ovanför savannen.

Människan - zebrans hot och räddning

I dag finns det runt 2 000 vilda grevyzebror i världen, och populationen har minskat drastiskt de senaste åren.

– De är starkt utrotningshotade.

De största hoten mot grevyzebran är jakt och människans utbredning. Djuren rör sig över stora områden och människans utbredning är i vägen för dessa rörelser, och tamboskap konkurrerar med grevyzebran om mat och vatten. Men nu ska Lesotho bli en del i att skydda zebrorna från utrotning.

– Vi hoppas på att skicka honom till en annan park för att sprida sina gener, annars har vi en ungkarlsgrupp där han får vara så länge och där han har en bror, säger Sofie Björklund.

För att se till att zebraarten bevaras i världen så finns den på flera olika djurparker. Dessa djurparker byter djur med varandra, så att det inte blir inavel. Djuren är en slags backup ifall det blir ännu värre med de vilda zebrorna.

– Om 20 år kanske det är aktuellt att plantera ut zebror. Men inte i dag, det är ett väldigt stort jobb. De måste överleva, annars är det ingen poäng. Men när det blir tillfälle ska vi vara redo.

Sofie Björklund tar upp exemplet med visenten - ett bisondjur som räknades som utdött med undantag av ett fåtal djur levande i djurparker. Sedan dess har man släppt visenterna fria och arbetat med att bevara arten, som nu består av tusentals djur.

– Det är ett bra exempel på hur djurparker hjälper - vi på Kolmården bidrog genom att släppa ut visenter i ett naturreservat i Rumänien.

Men att flytta djur från djurparker till det fria är inte helt enkelt. Om det ska vara lönt måste det finnas en riktig chans för djuret att överleva i det vilda. Det behövs en grupp av både honor och hanar så att de kan para sig och bli fler. Och så måste djuren vara tränade för vildmarken.

– Skulle vi ställa ut våra lejon eller zebror så skulle det kunna bli farligt då de är sociala och skulle söka sig till människor. Så om ett djur ska släppas ut måste vi veta det innan så att vi kan träna djuret.

Foto: Kolmården
Nu kan besökarna se Lesotho tillsammans med mamma Lucky på Kolmårdens savann.

Kritik beror på okunskap

Sofie Björklund får ofta kritik för det hon arbetar med. Men hon hanterar det genom att förklara hur hon ser på saken, och genom att berätta hur Kolmården arbetar i dag.

– Kritik beror på okunskap - förr fångade man in djur för att tjäna pengar men nu fungerar det inte så. Nu vill man få djurparker att gå runt då det innebär stora kostnader att hålla djuren, men fokus är inte på pengar utan på att rädda arter. Det är bara i kritiska fall vi skulle fånga in djur- exempelvis noshörningen, som håller på att dö ut.

En del i arbetet med att bevara arter är att alla djur fyller en funktion. Om ett djur inte längre behövs eller inte får plats, då blir funktionen en annan.

– Det djur med minst genetiskt värde får ingå i vårt kretslopp och bli lejonmat. Lejon äter bara kött så om vi inte gör såhär måste andra djur sätta livet till. Starkt utrotningshotade djur behandlar vi annorlunda, men om det inte finns plats för djuret så måste vi göra så, säger Sofie Björklund.

Det händer på nöjesparkerna under 2018

Här kan du se vad som händer på Sveriges nöjesparker detta år:

Publicerad:

LÄS VIDARE