Lässskiga kramar i Bangkok

RESA

Kela med kobror i Thailand

1 av 3 | Foto: Full kontroll 1 Så här kan man handskas med en kobra, om man är van.

Varje paradis har en orm. Superparadiset Thailand har förstås de flesta och de färggrannaste ormarna.

På ormfarmen i Bangkok ser man dem på nära håll – så nära att det är spännande och lite läskigt. Men ändå helt säkert.

Här kan man se när den magnifika kungskobran, en av världens giftigaste ormar, blir mjölkad på sitt gift. Den som vill kan låta sig kramas av en stor pytonorm – en garanterat kittlande upplevelse.

Vill ha fram serum

Det börjar med en kort föreläsning inomhus. Farmens chef, doktor Montri Chiobangroongkiat, berättar att man odlar ormarna för att få fram serum, motgift, mot ormbett.

Inte bara giftormar finns på ormfarmen, man har många olika arter för att studera ormarnas sjukdomar och matvanor.

Ormarna är kräsna

Ett problem är att många ormar är kräsna med maten. Kungskobrorna, till exempel, är ormätare.

– Men vi kan ju inte mata dem med ormar för då skulle våra ta slut. Så vi har lärt dem att äta korv, gjord på griskött, berättar Montri.

Visst känns kobrorna mindre hotfulla när man vet att de gillar fläskkorv?

Att de inte är några ofarliga lekkamrater påminns vi om när vi flyttat ut i trädgården där ormskötarna får kungskobrorna att resa sig och spänna ut ryggskölden.

– Se på hans finger, säger Montri.

Ormskötarens högra hand har ett tjockt, krokigt pekfinger.

– Där blev han biten av en kobra för några år sedan. Han fick serum direkt, men det var en lång kamp för att rädda fingret. Han slapp amputera fingret men det blev deformerat för alltid.

Gulsvart favorit

De ormar som inte är giftiga hålls upp så vi kan beundra dem på nära håll och känna på deras glatta hud. Min favorit blir den granna svartgulrandiga mangrovesnoken.

Finalen är en pampig pytonorm. Många vill bli plåtade när de kramas med ormen. En japansk tjej låter sig villigt omfamnas och ser först jätteglad ut. Men plötsligt börjar hon pipa ”iii, iii, iii” och studsa upp och ner.

Hon befrias från ormen och förklarar att hon inte blev rädd – hon är bara kittlig!

ARTIKELN HANDLAR OM