Han cyklar jorden runt – för Alzheimerfonden

Kristian Halfwordson cyklar mellan sju och tio mil om dagen

avJennifer Berg Eidebo

Foto: Privat
Kristian Halfwordson har cyklat runt jorden i ett år, och ska fortsätta i ett år till.

För ett år sedan sade Kristian Halfwordson upp sig från sitt jobb för att kunna fullfölja sin dröm: att cykla jorden runt. Nu är han i Iran, landet han hittills har tyckt mest om.

– Iran har varit en enda lång tebjudning.

Det hela började för sex år sedan, när Kristian Halfwordson, 34, och hans systrar cyklade till Paris. Innan dess hade Kristian inte cyklat längre än till affären för att köpa tidningen, men där och då fick han smak för cyklandet.

– Jag blev en inbiten cyklist. Det är ett utmärkt sätt att se mer än bara turiststäderna, säger Kristian Halfwordson.

Efter den resan bestämde sig Kristian för att någon gång åka på en längre cykelresa. Det dröjde fem år, men nu har han sagt upp sig från sitt jobb och gett sig ut på sitt äventyr runt jorden.

– Det började med att jag ville korsa Amerika. Sedan kom jag på ett det vore kul att cykla i Sydamerika också, och Kina lockade. Sedan eskalerade det.

Foto: Privat
Det är inte alltid Kristian vet exakt var här är någonstans, så var exempelvis fallet när denna bild togs.

Nu har Kristian planerat för en resa genom fem kontinenter. Men en sak som han har lärt sig, det är att planer är svåra att hålla när man cyklar genom så många länder.

– Det går inte att planera för två år. Jag fastnade i Dubrovnik i två veckor för att ett däck gick sönder och jag var tvungen att få ett nytt skickat från Sverige.

Nu är Kristian i Iran, och planen var att cykla vidare genom Turkmenistan. Men där har planen spruckit igen, för han får inget visum till Turkmenistan. Istället blir det flyg, antingen till Peking för att cykla genom Kina till Sydost-Asien, eller direkt till Bangkok. Under onsdagen hade han ännu inte bestämt destination, men senare under dagen ska biljetterna bokas. Var det bär av beror på om Kristian vill riskera att behöva cykla i områden där det är monsunperiod eller inte.

– Det är hela tiden ett pussel att få ihop en rutt där man kan cykla med någon sorts värdighet.

Upplevde misär i USA

Kristian cykelresa började i september 2018, i Long beach i Kalifornien. Tre månader senare nådde han Jacksonville i Florida, och där emellan fick han uppleva mycket av USA.

– Jag hade inte sett något annat än Kalifornien och New York i USA. Det var otroligt roligt att cykla och se övriga USA, men där finns en misär som jag inte var medveten om. Man får se det tandlösa, heroinspäckade USA som inte syns i de finare städerna. Det är väldigt nedgånget, crack säljs helt öppet, säger Kristian.

Efter cyklingen genom USA flög Kristian till Madrid. Därefter cyklade han genom södra Europa längst med kusten, för att vända in mot land vid Kroatien och till Makedonien.

– Bergen där var en otrolig upplevelse. Det är sovande skidorter som man cyklar igenom, otroligt vackert.

Efter det bar det av till Grekland, sedan Turkiet, och nu är Kristian i Mashhad i Iran, det land han gillar bäst hittills.

– Det är en enorm värme från befolkningen här. Men jag börjar tröttna lite på teet, Iran har varit en enda lång tebjudning.

Hur mycket människor Kristian har träffat på resan har varierat från land till land. Förutom Iran så har även människorna i USA varit inbjudande.

– Amerikaner väldigt öppna, de vill gärna tala och backar inte. Det ser ju lite märkligt ut när jag kommer på en stor cykel, med ett stort skägg och helt svettig. Det blir en konversationsstartare.

Foto: Privat
Kristian har bland annat cyklat genom öken i Arizona.

Cyklar för Alzheimerfonden

När Kristian bestämde sig för att cykla jorden runt så ville han ha en god sak att göra det för. Det var en vän som fick honom att göra det för Alzheimerfonden.

– Han jobbar på Swedish Care International och vittnar om att Alzheimers sjukdom inte får den uppmärksamhet som den behöver. Så då tänkte jag att jag kan dra mitt strå till stacken.

Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som gör att den drabbade får problem med minnet. Pengarna som Kristian samlar in kommer dels från företag, vänner och familj, och dels från totala främlingar.

– I framför allt USA bidrog människor med pengar när jag berättade om insamlingen, säger Kristian.

Foto: Privat
I Kalifornien anslöt Kristians pappa till resan en stund.

Har ett år kvar

Kristian är mitt inne i sin resa, med ett år kvar. Resan hade kunnat göras på kortare tid men Kristian valde att göra den på två år för att ha möjlighet att uppleva länderna han reser igenom. Oftast tar han sig mellan 7 och 10 mil om dagen, men ibland har det blivit upp mot 20 mil.

– Det tar olika lång tid. Med alla väskor jag har är jag väldigt utsatt för vind, så om det är medvind kan jag vara klar för dagen på tre timmar. Men jag cyklar ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass.

Trots att Kristian ibland har tid att ligga på stranden och ta det lugnt så känns inte resan som en semester. Han försöker flytta på sig varje dag, och uppdaterar om resan via blogg och Instagram.

– Jag har Sveriges kanske mest ouppdaterade blogg, men jag ska bli bättre. Jag är en usel influencer, säger Kristian med ett skratt.

Foto: Privat
Kommunikationen var ofta svår under resan, men inte i USA. Här är Kristian tillsammans med Ethan i mitten och Adam till höger, som han cyklade med i några dagar i New Mexico.

Det svåraste med resan ofta kommunikationen, ju längre utanför städerna han tar sig, desto mindre kan människor engelska. Men man lär sig att gestikulera och plocka upp vissa ord, berättar Kristian. En bra sak däremot, det är friheten.

– Det är oerhört skönt, men det gäller att inte spendera för mycket pengar. Ibland bor jag hemma hos folk, det förhöjer upplevelsen av att resa. Största delen har blivit i tält, men i USA var det vissa stater som jag inte vågade tälta i. I Texas envisas man med att göra all mark privat och jag ville inte ha ett hagelgevär i ansiktet.

Oftast har det dock gått att lösa en tältplats för natten, även om det ibland inneburit att slå upp tältet bakom en bensinmack efter att det blivit mörkt, och lämna innan det ljusnar.

Hur det ska kännas att komma hem vet inte Kristian.

– Jag har hört om de som blir deprimerade. Det är en ganska ansträngande semester, och att börja jobba igen kan tära på en. Men jag hoppas att det blir bra. Det finns aspekter med att jobba som jag saknar, kollegor och rutiner.

Ett år in i resan har Kristian två tips till de som skulle vilja göra en liknande resa.

– Det är bara att göra det. Försök inte planera för mycket, det kommer ändå att omkullkastas rätt snabbt. Och packa mindre än du tror, det behövs oerhört lite: cykel, några t-shirtar och en vattenflaska. Och kanske någonting på underkroppen om man ska vara pryd, säger Kristian Halfwordson.

ARTIKELN HANDLAR OM

Cykel

USA

Iran

Kina