Kriget hotar Iraks kulturskatter

Här fanns civilisationens vagga för 5 000 år sedan

RESA

Babylon. Staden Ur. Eufrat och Tigris.

De sägenomspunna platserna i nuvarande Irak är den moderna kulturens vagga.

Nu hotas kulturskatterna av krigets bomber.

Olof Pedersén, professor i assyriologi.

De två slingrande floderna Eufrat och Tigris har gett den torra öknen liv i tusentals år. Mesopotamien - mellanflodslandet - är civilisationens vagga.

- Det var där vår historia började, säger Olof Pedersén, professor i assyriologi. Där finns de äldsta skrivna dokumenten. Där uppfanns den första skriften.

Man har hittat 5 000 år gamla lertavlor med kilskrift. Sumererna var först att använda kilskrift, men även babylonier och assyrier använde det.

- Det var lite rebusartat med små figurer, säger Olof Pedersén, som på skoj skrivit svenska med kilskrift.

- Ibland har jag fått vykort av studenter, skrivna med kilskrift.

Sumererna härskade

I södra Mesopotamien härskade sumererna mellan 3 200 och 2 300 f Kr och utvecklade en högkultur tack vare sin konstbevattning.

- Flodslätten mellan Eufrat och Tigris kunde bebos först när man lärde sig konstbevattning omkring 5 000 år f Kr. Då började en nedflyttning från bergen och allt fler städer växte fram.

Behovet av att försvara städerna mot nomadfolk och invasioner från grannstäder ledde till otaliga krig.

Parallellt växte sig prästerskapet starkt, de enda som kunde blidka de nyckfulla gudarna som styrde över floderna. I städerna byggdes tempel och tempeltorn, så kallade Zikurrater. De byggdes som pyramider och var 90 meter breda vid basen och lika höga. Och helt massiva invändigt. Utanpå gick en trappa upp till en liten helgedom för prästernas ceremonier.

Byggde Babels torn

- Tornen är det första man ser när man kommer till en stad i Irak. Stora delar har bevarats eftersom de var så massiva, säger Olof Pedersén.

Det allra största var Babels torn i Babylon.

I dag finns inget kvar av det. Alexander den store rev ner tornet, för att bygga om, men dog innan dess (år 323 f Kr).

Det mesta av Babylon är ruiner i dag, men man kan fortfarande ana storslagenheten.

- Den åtta meter höga Ishtarporten norr om Babylon är magnifik. Den ligger vid centralvägen till stadsmuren - där de amerikanska trupperna befinner sig just nu, säger Olof Pedersén.

Saddam byggde Babylon

Iraks president Saddam Hussein lät rekonstruera stora delar av Babylon för tio år sedan. Bland annat den nybabyloniska härskaren Nebukadnessar II:s palats. Strax bakom det historiska palatset ligger ett av Saddams egna nybyggda palats i utkanten av Babylon.

Irakierna vill gärna ha med Babylon på Unescos världsarvslista, men har hittills nekats just för att mycket är nygjort. Det enda Irak fått med på listan är staden Hatra från 200 e Kr.

- Den är nyare och inte lika känd som Babylon och Ur, men det finns mera kvar av den, säger Olof Pedersén.

Kräver skydd för skatterna

Mycket av de gamla kulturskatterna hotas nu av Irakkriget. Bomber kan förstöra byggnader, stridsvagnar kan gräva sönder tusenåriga gravkullar. Ett av arabvärldens äldsta universitet, Mustansiriya i Bagdad från 1200-talet, har redan skadats. En kraftig strid stod utanför Babylon i början av april.

Arabförbundet kräver i ett öppet brev att FN:s kulturorgan Unesco agerar snabbt för att skydda de irakiska kulturskatterna från att förstöras i den USA-ledda invasionen.

- Vi ska göra allt för att bevara det irakiska kulturarvet, säger Unescos generaldirektör Koichiro Matsuura i ett uttalande.

Landet är fullt av världshistoria och antikviteter.

Olof Pedersén oroar sig inte lika mycket för kulturskatterna under det pågående kriget.

- Som med alla krig är det värst för människorna som lever där. Den största risken för kulturskatterna är den politiskt instabila tiden efter kriget med illegala utgrävningar och plundring, säger han.

Fotnot: Assyriologi = läran om forntida kulturer i Främre orienten.

Eva Barkeman