Franska Nice säger ciao!

151 år sedan Rivierans stolthet ”bytte land” – men arvet från Italien lever kvar

Nice ligger vid havet.
RESA

Visst, Nice ligger på Franska rivieran.

Men visste du att staden till stora delar bär på sitt italienska arv? Att den en gång tillhörde det sardinska kungariket?

Och att många än i dag pratar ett eget språk, niceanska?

Garibaldi kämpade för ett enat Italien.

Nej, det är inte italienska, inte heller franska de pratar på det lilla bageriet.

Vi måste fråga.

– Ah, det är niceanska, Nice eget språk. Det är som en blandning av italienska och franska, men det är bara vi som förstår det!

Franskt i 150 år

Bagaren skrattar så magen hoppar. Han är Nicebo sedan födseln och talar detta märkliga språk, denna rest från när Nice var italienskt. Språket är levande än i dag och lokalnyheterna sänder på niceanska även om allt färre unga använder det till vardags.

År 2010 firade Nice att staden varit fransk i 150 år, och år 2011 firar Italien 150 år som enad stat. Nice ingick länge i det sardinska kungariket, därefter hörde det till ätten Savoj för att slutligen bli franskt.

Uttalet är viktigt

De italienska influenserna påverkar ännu, till viss del beror det på närheten till grannlandet och att många italienare arbetspendlar varje dag.

Många i Nice har italienska namn. På konstmuseet Mamac träffar vi Olivier Bergesi som envisas med att uttala sitt namn italienskt ”Bergeeesi” trots att han, liksom sin far, är född i Nice.

– De flesta här säger ”Berschesiii”, på franskt vis. Men trots att vi är fransmän sedan generationer vill vi ha vårt italienska uttal.

Pasta och olivolja

Ett besök i Nice är förvirrande, i vilket land befinner man sig? Ta bara stadens namn, många äldre svenskar envisas med att säga Nissa som är niceanska, eller Nizza, det italienska namnet . Inget bli lättare av att det var grekerna som på antiken gav staden namnet till Nikaia, efter sin segergudinna Nike.

Det underbara köket i Nice är starkt präglat av Italien, till exempel äts det mycket pasta. Även de finaste krogarna serverar gärna fyllda pastaknyten, en favorit kallas för ”Les merdi di chien”, vilket betyder hundskit, för att dessa mangoldfyllda knyten ser så

oaptitliga ut. En typisk maträtt är också Socca, en sorts kikärtspannkaka som äts med olivolja. Och så har vi ju pizzor, i Nice åt vi makalöst smaskiga pizzor och pyttiga lökpizzor som snacks.

Kämpade för Italien

Nice gamla stad ser ut som vilken liten norditaliensk stad som helst. Så hörde också staden till romarriket när den delen byggdes. Smala gränder leder till piazzan, eller plassa som det heter här – en tydlig blandning med det franska place. Vi har det rätvinkliga torget framför den lilla kyrkan och husen i ockra- och varmgula toner.

Strax utanför gamla stan finns en rest av en romersk amfiteater och förstås Plassa Garibaldi. Garibaldi kämpade för ett enat Italien under 1800-talet, men få känner till att han kom från Nice. Och att priset för hans kamp blev ett personligt bakslag – Nice, som då hörde till Savoj-ätten förlorades. Plötsligt var han alltså inte ens född i det land han kämpat för att skapa.

Det sägs att han aldrig kom över besvikelsen och visst ser han lite bitter ut på statyn på torget i Nice. Eller Nissa. Eller Nizza?

FAKTA

italienska influenser i franska Nice

1. Maffian

Nice anses ha varit maffiastyrt. Numera sägs det ha lättat och att det är förklaringen till att staden rustats upp så mycket på senare år.

2. Temperamentet

Niceborna själva hävdar att de har mer italienskt temperament, med det menas lite hetsigare.

3. Färgerna

Mjuk ockra och varmt gult syns på många hus.

4. Amfiteatern

På kullen Cimiez finns delar av en romersk amfiteater kvar.

5. Gamla stan

Gränderna och de typiskt italienska torgen sätter prägeln.

6. Personnamnen

Många Nicebor har italienska namn.

7. Språket

Fortfarande talas niceanska som är en konstig blandning av italienska och franska.

8. Skyltar

Alla gatuskyltar är på både niceanska och franska.

9. Maten

Pizzor, socca (kikärtspannkakor) och pasta! Underbart gott, och till det massor av olivolja förstås!

Följ RESA på Facebook – klicka här och titta in!

Charlotta von Zweigbergk/text
Johan Öberg/foto