Kom igen till Kroatien kusten är klar!

Nygamla resmålet är sommarens stora charternyhet

1 av 4 | Foto: KROATISKA TURISTBYRÅN
Det är ont om riktigt bra stränder i Kroatien - de bästa består av grus eller klappersten. Men det är värt att åka hit, inte minst för att det är så billigt.
RESA

Kroatien är världens bästa land och vi har världens bästa stränder.

Hon skräder inte orden direkt - den kedjerökande kvinnan från Makarskas turistbyrå när vi träffas över en

espresso på ett utefik.

Riktigt så hett är väl inte det nygamla chartermålet Kroatien - ett land som sist det begav sig på 1970- och 80-talen fortfarande var en del av Jugoslavien.

Men utrustat med en av Europas längsta och vackraste kuster har landet äntligen börjat återupptäckas av turisterna.

De lockas av superb ö-luffning, charmiga småstäder och de starka italienska influenserna som gör kroatisk mat långt mer spännande än andra kök i det forna östblocket.

Med kort flygväg och en prisnivå långt under den i Italien har Kroatien alla möjligheter att bli en riktig favorit.

Resebyråer med Kroatien som specialitet har sålt paket med reguljärflyg från Sverige i några år nu. Men troligtvis kommer det betydligt fler svenskar i år när både Ving och Always tar upp landet på programmet igen - både i Istrien i norr och i Dalmatien i söder.

Kroatien har en märklig form - det ser ut som ett kullvällt U, med Bosnien-Hercegovina intryckt som en bred kil i mitten. I norr hittar man den måttligt spännande huvudstaden Zagreb och längre österut Osijek och Vukovar - städer förknippade med det brutala kriget i början av 90-talet.

Nej, då är den halva av U:et som bildar den smala kustremsan långt mer charmig. Längst i norr ligger halvön Istrien som under 1900-talet tillhört kejsardömet Österrike-Ungern och därefter Italien, varit ockuperat av tyskarna och sedan en del av Jugoslavien för att nu vara kroatiskt.

Den här kulturmixen har satt sina spår. Allra främst märks de italienska influenserna. Varje liten stad har en venetiansk kampanil som sticker upp över hustaken och de känns ofta väldigt latinska med smala gränder och tvätt på tork mellan husen.

Och så hör man italienska överallt. Självklart en del turister, men också italienare med flerhundraåriga rötter i Istrien.

När man sitter på ett fik i Rovinj eller Porec och får en perfekt espresso serverad vid bordet för fyra kronor kunde det lika väl vara en piazza på andra sidan av det Adriatiska havet.

I norr är landskapet lövskogsgrönt och böljande - här odlas mycket oliver, grönsaker och frukt. Bönderna letar lyxig tryffel med specialtränade hundar och vinindustrin har fått ett uppsving tack vare unga entusiaster som satsar på att höja kvaliteten.

Den starkt Österrike-influerade hamnstaden Rijeka är porten till Istrien. Men härifrån kan man också ta nattbåten söderut. Den stannar lite varstans på vägen, men i gryningen når den fram till Split - den perfekta utgångspunkten för den som vill ö-luffa i Dalmatien och dessutom ett charmerande resmål i sig.

Med Jadrolinijas färjor kan man enkelt ta sig vidare till Kroatiens mest kända stad, Dubrovnik - nu helt restaurerad efter krigets härjningar med månader av artilleribeskjutning. Längs kuststräckan var det egentligen bara Dubrovnik som direkt märkte av kriget, resten klarade sig från förödelsen.

I Dalmatien finns inte samma stora kulturmix som i norr - här märks egentligen bara slavisk och italiensk kultur och på matsedlarna har den italienska trevligt nog övertaget.

Landskapet är mycket mer dramatiskt med höga berg som reser sig ett par tusen meter direkt från kusten, massor av charmiga öar utströdda, knallblått hav och stark doft av pinjeträd i en karg natur som påminner om Grekland. Hit kommer värmen tidigare än i norr och stannar längre på hösten.

Men en småtrist sak har norr och söder gemensamt: stränderna, som trots det klara vattnet inte är något att skriva hem om. I bästa fall är det klappersten eller grus, i värsta fall betongplattformar med stegar ner i vattnet.

Så de som enbart vill ligga på stranden lär nog åka någon annanstans även i fortsättningen, trots turistbyråns lovord.

Johan Öberg ([email protected]), text och foto ([email protected])