Turisterna hittar till Gdansk igen

Gamla Hansestaden lockar med bärnsten, sol och sand

1 av 4 | Foto: BÖRJE THURESSON
Stranden i Sopot utanför Gdansk är full med solbadande turister. I bakgrunden skymtar den halvkilometer långa träpiren, som det kostar en knapp tia att gå ut på.
RESA

GDANSK

Redan Napoleon lär ha sagt att Gdansk är nyckeln till allt.

Under årens lopp har staden attackerats av svenska trupper, styrts av korsriddare och jämnats med marken av såväl nazister som ryssar.

Men Gdansk har förblivit en symbol för polsk frihetskamp, och i dag blomstrar den gamla Hansastaden igen.

På kvällen ändrar staden ansikte. Grupperna av tyska pensionärer med guide byts mot förälskade par som flanerar längs floden Motlawa. Från alla gator hörs musik. På ulica Mariacka (ulica betyder gata), som kantas av terrasser, står två unga killar och spelar bas och saxofon. På torget Dlugi Targ för tre ryska balalajkaspelare en ojämn kamp mot en syntförstärkt popmusikant tvärsöver gatan.

Enkelt att turista

Att turista i Gdansk är enkelt, eftersom det mesta av intresse finns runt den vackra gågatan Kungliga vägen, som Dluga/Dlugi Targ kallas. De flesta affärerna säljer bärnsten, sedan lång tid en specialitet för staden. Vid Dluga finns också de flesta kaféer och restauranger. På dagarna tävlar vykortsförsäljare, karikatyrtecknare och bärnstensförsäljare om turisternas uppmärksamhet.

Det är inte mycket som påminner om Gdansks turbulenta förflutna.

När Hitler intog Polen stod ett av de första slagen i Gdansk, på Westerplatte.

Nästan hela staden förstördes under kriget. Märkligt nog smällde inte den efterföljande kommunistregimen upp nya betonghus, utan renoverade stadskärnan så att den i dag ser ut som en autentisk 1500-talsstad - låt vara med aningen för färsk puts på väggarna.

Konsten bevarad

Lyckligtvis gömdes många konstskatter undan då kriget pågick, som klockan i Jungfru Maria-kyrkan - på sin tid världens största - och den magnifika kakelugnen i Arthurs hov.

1980 markerade strejken vid Gdansks varv början på slutet för kommunistregimen, och startpunkten för Solidaritetsrörelsen. Ett monument med tre 42 meter höga kors minner om detta, och om en liknande strejk 1970 som brutalt slogs ner.

3 röster om vad som är bäst i Gdansk

Karin Poring ([email protected])

ARTIKELN HANDLAR OM