I skrothög genom Berlin

På trabantsafarin får du köra själv

1 av 2 | Foto: GÖRAN BOHLINBilen är förbjuden på autobahn - den klarar inga krocktester och går för långsamt
Knäppare sightseeing får man leta efter. Resas reporter brottas med Trabantens rattväxel.
RESA

Den är liten, ful och nästan helt gjord i plast.

Kan inte bli bättre.

Det coolaste sättet att uppleva Berlin är i kultbilen Trabant.

Guidade turer till fots och stora sightseeingbussar med luftkonditionering funkar jättebra i alla andra städer.

Men i Berlin ska du köra Trabant.

Den utskrattade symbolen för DDR, som blev en del av östtyskarnas identitet, vårdas nu ömt av människor som tycker att pinsamt dåliga bilar är ett kulturarv.

Trabantklubben i Berlin ordnar Trabi-safari där turisterna själva kör runt i deras dyrgripar. Under en och en halv timme lyssnar man till guidens röst via radio, men han har en synnerligen otacksam uppgift. Det är inte byggnader och museer man är mest intresserad av - utan bilen.

Först vecklar man ihop sig, i alla fall vi som är över 175 cm långa. Rafsar undan ölburken och paraplyt på golvet och slår knäna i ratten. Sedan lägger man i trean av misstag och skuttar iväg. Rattväxeln på höger sida är nybörjarens största utmaning.

Slutligen är det bara att luta sig tillbaka, inneslutas av vibrationerna och motorn som mer låter som en gräsklippare, och försöka få en skymt av omgivningarna genom smutsgula rutor. Trabi-safari startade i Dresden för några år sedan. I Berlin är det nytt för i år.

- Gästerna gillar att de får köra själva och göra något aktivt. De flesta känner inte heller till så mycket om bilen eftersom den börjar bli ovanlig, säger vår guide Thomas Schwendemann.

Hittills har det inte inträffat någon olycka. Men jag får ändå bara köra ett kvarter eftersom Trabantklubben inte fick upp garagedörren i morse utan tvingades ta en bil som inte är försäkrad.

Trabant är en småbil med tvåtaktsmotor och kaross av duroplast, en blandning av bomull och harts. Tak, motorhuv, dörrar. Rubbet är gjort av garanterat rostfri plast.

Bilen är förbjuden på motorvägen autobahn. Den klarar inga krocktester och går för långsamt, bra dagar kommer den upp i 100 kilometer i timmen.

"DDR-folkan" hade sina glansdagar under kalla kriget men när muren föll slutade tillverkningen. Då hade den hunnit bli en del av östtyskarnas identitet och en kul bil för folket från väst.

I dag lever den upp igen med turister bakom ratten som får en historielektion och motordriven ostalgi, östtysk nostalgi över åren 1945-1989, på samma gång.

5 klassiska bilar från öst

Snabbfakta

Guide: Berlin

Fakta: Trabantsafari

Åsa Erlandson

ARTIKELN HANDLAR OM