Hallå, hur packar ni egentligen?

RESA

När jag dör kommer det att stå på min gravsten: "Här vilar Terri Herrera Eriksson, hon dog i förtid för att hon retade upp sig på småsaker. "

En och annan har påpekat för mig att jag borde strunta i att hänga upp mig på så mycket. Det är tyvärr lika smart som att tipsa en alkoholist om att hon skulle må bra av att dricka mindre. Eller som en kompis så poetiskt uttryckte det:

- Hur skulle jag kunna låta bli att gnälla? Det blir lika plågsamt som att hålla tillbaka en spya som vill upp!

En av mina käpphästar är hur andra packar. I åratal har jag exempelvis förstummats av folk som tar med sig tandkräm när de ska sova över hos någon bekant. Varför? Hur många har övernattat hos någon som slår upp dörren och ropar:

a) "Välkommen! Bara så du vet så har vi slutat använda tandkräm i den här familjen!"

b) "Välkommen! Vi hoppas att du tagit med dig din egen tandkräm för vi mår dåligt av att se hur du klämmer på något så intimt som vår tandkrämstub."

c) "Välkommen! Hemma hos oss ransonerar vi tandkrämen och det finns tyvärr ingen ranson över till dig. Men du kan få borsta tänderna med tvålen""

Med reservation för att jag inte vet hur andras bekantskapskrets ser ut vill jag påstå att det är rätt osannolikt att något av ovanstående skulle inträffa.

Naturligtvis är charterincheckningarna på flygplatsen en svår prövning för mig som sätter en ära i att resa med lätt bagage.

Jag blir vrålprovocerad och får hjärtklappning av att se hur andra checkar in kappsäck på resväska på ryggsäck på sportbag med fult tryck från statligt verk ( av arten julklapp till alla anställda år 1987).

Och vad innehåller allt detta? Utöver kläder för precis alla väder och situationer ("Det var väl ett vulkanutbrott på Teneriffa så sent som på 1400-talet? Lika bra att ta med sydvästen ifall det börjar regna lava"") så tar man med sig öppnat mjölkpaket som inte har gått ut (jag lovar!). Man har bunkrat upp med Alvedon, sololja och schampo. Handbagaget är fullt av kontanter ifall det inte finns bankomater på destinationen.

Problemet är bara att de flesta charterorter inte bara är nedlusade av bankomater, utan också av ficktjuvar som häckar på flygplatserna och skor sig fett på naiva turister som tror att det bara finns utvecklat bankväsende i Sverige och Schweiz.

Det som provocerar mig så mycket är att man i själva packningen visar att man misstror ankomstlandet totalt. I mina ögon ser det ut som om folk tror att de andra bara har skitprodukter mot vår prima svenska kvalitet, att de är så mindre utvecklade än vi. Visa mig de ställen i resebolagens kataloger som inte har apotek och hygienprodukter!

Jag har motsatt problem.

Jag söker lugn och ro och oexploaterad mark, trampar över stock och sten, ropar hej innan jag har kommit över bäcken och går ner mig i gyttja vid kanten som såg så stabil ut - det är farligt att lämna asfalterad yta.

Med blöta och leriga skor och insektsbett överallt når jag alla backpackers heliga graal: den "orörda marken" - där någon ur lokalbefolkningen har varit smart nog att slå upp ett litet plåtskjul som säljer toapapper, Colgate, Budweiser, Head & Shoulders mjällschampo, Libresse, Kinderägg, Maryland cookies och allt annat från tv-reklamen.

Man kommer aldrig undan. Då tänker jag att jag kunde ha packat ännu mindre. Välkommen till den globala världen!

Terri Herrera Eriksson ([email protected])