Tro inte att du är trygg i Norge

RESA

Jag har aldrig förstått tjusningen med Kina. Min väninna globetrottern sov på gatan i Peking i flera nätter för att hon inte kunde hitta ett hotell.

Kineserna hon tilltalade kunde ingen engelska (svenska, franska, spanska eller tyska – hon provade allt). Att försöka med teckenspråk för att få folk att inse att hon sökte boende var patetiskt lönlöst, för kineserna har ett helt annat teckensystem. Inte heller skyltar och arkitektur lät avslöja var man kunde tillbringa natten. Så det blev Hotell Gatan, tills hon fick hjälp av andra västerlänningar.

För vissa låter detta som en kul utmaning. För mig vore det en mardröm i klass med att bestiga Mount Everest. Jag är – i motsats till vad jag tidigare trott – ingen cool äventyrerska som tycker att kulturkrockar är uppfriskande. Jag vill göra mig förstådd och ha en säng att sova i.

Tyvärr går man inte säker någonstans för kulturell begreppsförvirring och obehagliga överraskningar. Jag har plågsamt ofta fått erfara att i de lugnaste vattnen simmar de snuskigaste späckhuggarna.

I Norge invaggas du i falsk trygghet. Sverige och Norge är så lika varandra. Och talar man långsamt gör man sig förstådd på svenska, eller hur?

Det märker du direkt på första krogrundan i Oslos hamn när du lär känna härliga gutter och jänter. Ni snackar avspänt på om ditt och datt.

Men plötsligt märker du att det har uppstått en spänd tystnad kring din person, en sådan som kan tänkas uppstå när man tappat brallorna mitt på torget. Blev det konstigt för att du berättade att du och barnen brukar pula omkring i trädgården tillsammans? Gillar de inte trädgårdsarbete i det här landet?

Fast egentligen blev stämningen dålig redan när du sa att du gillar att klämma en bärs på fredagskvällen. Den obehagliga tystnaden bryts tills sist av en norsk gutt:

Ska du ha en hjuling, eller?

Du fattar ingenting, först var det gemytligt, sen iskallt. Nu erbjuds du plötsligt en cykel av ett surkart. Det är nog bäst att tacka ja, trots att du redan har en. Fraktfrågan får lösa sig.

Kvällen slutar med katastrof. Veckans läsarfråga: Vad gick fel?

(Rätt svar: pula betyder knulla och bärs betyder bajs på norska. En hjuling är den norska motsvarigheten till en snyting.)

USA är ett farligt land för oss som har fått våra kunskaper om USA grundade på filmer och teveserier. Vi kan mer om USA än om vårt eget hemland – tror vi. Men när vi skriker ”Motherfucker!!!” åt taxichaffisen som kör mot rött får han oss våldsamt fort att förstå skillnaden mellan film och verklighet.

Många har helt gått vilse bland amerikanernas outtalade regler. Kompisen kunde aldrig förlika sig med att tjejerna i hennes skola glatt pratade om sina dildos i omklädningsrummet, men tyckte att hon var pinsam när hon frågade om var man kunde köpa tamponger.

Hur många svenskar vet förresten om att en ansenlig mängd amerikaner har speciella mysdressar som de ger till sina övernattningsgäster? Att tacka nej till gäst-mysdressen tyder på att man är ouppfostrad. Eller vill ha sex.

Att ligga med täcket

uppdraget till hakan och desperat förklara för en jänkare att man inte hade några sexuella baktankar med att avfärda gäst-overallen verkar sjukt jobbigt. Om nåt sånt händer mig kommer jag att omvärdera Kina. Visserligen kan man inte prata med folk, men man får i alla fall sova på gatan i lugn och ro utan vidare missförstånd.

Terri Herrera Eriksson ([email protected])