Jag upphör aldrig att förvånas över Ryanair

RESA

Föreställ dig att du åker till på Ikea. Skyltningen är otydlig, toaletterna smutsiga och soffan du köper levereras tre veckor för sent och har dessutom ett stort hål.

Senare går du till H&M och står i tre olika köer för att köpa en tröja. Priset på prislappen visar sig inte stämma. För du borde ha anmält på nätet att du inte skulle ha en plastkasse, nu måste du i stället köpa en för 29 spänn plus lägga till en administrationskostnad på 19 kronor.

När du klagar tycker folk att du bara har dig själv att skylla: Ikea och H&M är ju lågprisföretag.

Nej, i världen utanför resebranschen är det självklart att det inte funkar så. De flesta är nog eniga om att billiga möbeljätten och det stora budgetmodeföretaget ska ge bra service och sälja hyfsade varor. Vilket de oftast också gör.

De stora företagen har nämligen inte tid, råd och ork att tjafsa om småsaker.

I flygbranschen funkar det tvärtom.

Det har redan skrivits massor om Ryanairs brist på service, jag har flugit med bolaget flera gånger men jag upphör aldrig att förvånas över hur utstuderat dåliga de är.

Deras röriga sajt ser ut som den är gjord av en 12-åring som just lärt sig webbprogrammering och vill blanda alla typsnitt, färger och effekter som finns.

Redan där dyker ett stort ”varför” upp. Företaget är ett av världens största flygbolag. De har råd att anställa en världsledande webbbyrå och göra en snygg och bra sajt.

Svaret måste helt enkelt vara: de vill inte. De VILL att det ska se lågbudget ut.

På Ryanair-flygplatserna är det alltid kaos. Trots att vi resenärer har checkat in på nätet (annars blir det straffavgift) är det ändå oändliga köer vid bagageinlämningen.

Vid boardingen finns två små handskrivna skyltar med hänvisning till vilka som ska stå i vip-kön. Ingen förstår skyltarna och det utbryter tumult och konflikter.

Utanför flygplanet blir det kontroll av handbagage, de som inte får ner taxfreepåsen i kabinväskan får checka in den och betala för incheckat bagage. Klart att det blir en massa ompackning och lappar som ska fyllas i. Klart vi blir försenade. Klart personalen signalerar att det är passagerarnas fel.

Här kan du inflika att man har sig själv att skylla om man åker med ett budgetbolag.

Men jag tycker inte det.

För det första:

Så budget är de sällan. Det finns alltid någon som glädjestrålande kan berätta om resor för 299 spänn, men de flesta kommer ändå upp i ett par tusen med alla kringavgifter för flygskatt, incheckning av bagage och transfer.

För det andra:

Visst får man räkna med färre varma handdukar vid landning när man reser billigt. Men jag ser inte poängen med utstuderat dålig service, obekväma stolar och oätlig mat bara för jag betalar mindre. Återigen: tänk på hur det funkar i andra branscher.

Men det är inte enbart Ryanair jag vill åt. Efter att ha kommit i kontakt med Norwegians komiskt dåliga ombokningssystem förra året slutade det med att Malagaresan hade blivit billigare om jag hade rest med ett vanligt bolag i stället för ett lågprisbolag.

Och då hade en vettig sajt, god mat och varma handdukar ingått i priset.

FAKTA

Mina topp tre

Sommarens knäppaste festivaler, med facit i hand:

Mooning Amtrak. Tiotusentals personer besöker staden Laguna Niguel i USA för att tillsammans moona för förbipasserande tåg. Varför? Oklart.

La tomatina. I spanska Buñol samlas ännu fler för att kasta tomater på varandra i världens största matkrig. Klädkod: männen ska ha bar överkropp, kvinnor vara klädda

i vitt. Varför? Ingen vet.

Trumpetfestivalen i Guca.

En halv miljon musiker och entusiaster invaderar den lilla serbiska byn för att blåsa dygnet runt i sina blåsinstrument. Varför? För att det tutar så skönt.

ARTIKELN HANDLAR OM