Få unga vill bli NO- och språklärare

INRIKES

Stockholm. Intresset för landets lärarutbildningar fortsätter att öka. Men det är mycket få studenter som vill satsa på att lära sig kemi, fysik och moderna språk.

– Ett allvarligt läge och ett misslyckande, säger universitetskansler Lars Haikola.

Landets lärarutbildningar tar emot något fler nya studenter i höst, jämfört med hösten 2012. Det rör sig inte om någon stor ökning, men det är ändå en uppgång i tider när lärosätena krymper det totala utbildningsutbudet.

En sammanställning som Universitets- och högskolerådet (UHR) gjort åt TT visar att minst 10 449 personer antagits till en lärarutbildning, jämfört med 10 306 förra hösten.

Redan i våras märktes ett märkbart ökat intresse för lärarutbildningarna: 14 500 behöriga förstahandssökande, jämfört med 12 600 ett år tidigare. Men intresset, och intaget, fördelar sig mycket ojämnt.

Bara åtta personer i hela landet har antagits till höstens ämneslärarutbildningar i kemi för högstadiet eller gymnasiet, visar ytterligare en sortering UHR gjort för TT. Motsvarande siffra för teknik är 16, för fysik 29 och för biologi 42.

– Med kommande pensionsavgångar riskerar vi att stå utan lärare i dessa ämnen, säger Bo Jansson, förbundsordförande på Lärarnas riksförbund, i en intervju med Dagens Nyheter.

I moderna språk är antagningarna av samma storlek: 21 personer har antagits till en ämneslärarutbildning i tyska. För franska är siffran 29 personer medan den för spanska är 82.

Siffrorna är inte fullständiga, då alla utbildningar inte har det aktuella ämnet i utbildningsnamnet och därför inte kommer med i UHR:s sortering. Men obalansen mellan olika typer av ämneslärarutbildningar framgår ändå tydligt.

Exempelvis har drygt 800 personer antagits till en ämneslärarutbildning i engelska. Lika många har antagits till inriktningen svenska, och 650 kommer att läsa historia. Matematik hamnar någonstans däremellan, med knappt 260 antagna.

– Det är ett allvarligt läge inom vissa ämneslärarinriktningar. Men högskolesamhället har ganska länge sett att det är svårt att rekrytera studenter till ämnen som kemi och moderna språk. Det är inget nytt för i år, säger universitetskansler Lars Haikola.

– Och det är uppenbart att ungdomar inte tycker att det är attraktivt att bli lärare i exempelvis kemi.

Luleå tekniska universitet utbildar inga blivande högstadielärare i matematik-teknik-fysik kommande läsår. Utbildningen är inställd. Orsak: Så gott som obefintligt intresse. Även gymnasielärarutbildningarna i matematik-fysik samt matematik-teknik är inställda av samma anledning.

– Vi ställer in av omsorg av studenterna. Visst skulle man i princip kunna ta in en student, men det är inte schyst att låta den vara utan studiekompisar, säger Inger Bergström, chef för utbildning och forskning.

Hon intygar att universitetet på en rad olika sätt försökt marknadsföra utbildningarna och pekat på de goda jobbmöjligheterna.

– Men det hjälper inte. Den grupp som kan gå in på naturvetenskap-teknik väljer andra utbildningar. Betänk att ämneslärarna har en lika lång utbildning som civilingenjörerna, men stannar på ingenjörens ingångslön.

Lars Haikola pekar också på att lärarutbildningen ofta kommer med i den politiska debatten om skolan.

– Skola och lärarutbildningen är ständigt intressanta och ganska ofta ligger fokus på att det är lärarutbildningen det är fel på. I förhållande till andra högskoleutbildningar är lärarutbildningen väldigt utsatt. Men universiteten och högskolorna har lärarutbildningar av hög kvalitet, säger Haikola.

Bertil Östberg, utbildningsminister Jan Björklunds statssekreterare, sammanfattar situationen som "väldigt besvärlig". De åtta personer som antagits till kemilärarutbildningen är förmodligen fler än vad som antagits föregående år, bedömer han.

– Vi har länge sett en brist på ämneslärare i framför allt naturvetenskap och matematik, men även språk. Vi talar om decennier, säger han.

Det är också väl känt att många av de redan yrkesverksamma lärarna inte är behöriga i sina undervisningsämnen. När kraven skärps, och lärarlegitimationen införts fullt ut, öka trycket på arbetsgivarna.

– Om det leder fram till att lönerna stiger för de här lärargrupperna ser vi inte det som ett problem, säger Bertil Östberg.

Han lyfter fram de nya karriärtjänsterna i skolan som betydelsefulla på sikt. Duktiga lärare kan med den modellen få utökat ansvar och 5 000 eller 10 000 kronor mer i månaden.

– Vi vill utveckla reformen och ha ytterligare satsningar i årets budget. Men då måste också arbetsgivarna ta sitt ansvar. Ska man kunna konkurrera med andra branscher måste lönerna för lärarna höjas, säger Bertil Östberg.

TT