Trötthet ett tecken på pollenallergi
Medicin och hälsa. Pollensäsongen är i full gång, och med den allergiska besvär som orsakar nästäppa och rinnande ögon. Men även trötthet och dålig sömn kan vara ett tecken på att man är drabbad, enligt en forskare.
Just nu är det främst al som ställer till det för pollenallergiker i delar av landet. Men pollen kan även driva in från andra länder över Sverige, om luftströmmarna är gynnsamma och vädret torrare och varmare.
– Om det kommer in sådant här pollen från kontinenten kan vi bara säga ett par dagar i förväg eller högst någon vecka. Då kan det bli mycket mer än vad det ser ut att bli nu, säger Åslög Dahl, pollenexpert och forskare vid Göteborgs universitet.
Hur mycket gräspollen det blir i år är lite för tidigt att avgöra; det brukar gå att bedöma först i april. Men blir det varmt och fuktigt på vårvintern kan det bli mycket gräspollen, enligt Dahl.
Som influensa
Tydliga symptom på pollenallergi är att det börjar rinna från ögon och näsa. Slemhinnorna svullnar och den drabbade börjar hosta. Vissa drabbas också av astma.
– Vad folk inte känner till är att det påverkar hela kroppen, att man får en sjukdomskänsla och blir väldigt trött och hängig. Många upplever det ungefär som att de får en influensa, säger Åslög Dahl.
Pollenallergin påverkar även humöret och orken negativt.
– Man får svårt att koncentrera sig och svårt att sova, och man blir trött av det.
TT: Känner man sig allmänt trött och hängig, kan det alltså mycket väl vara pollenallergi?
– Ja, det kan det vara, konstaterar Åslög Dahl.
Forskaren påpekar att pollenallgeri inte är livshotande, men den kan utvecklas till astma.
– Nu för tiden finns bra behandling mot astma, men tidigare har det varit en dödlig sjukdom. Inte så att alla dog, men en del gjorde det.
Ökat efter kriget
Människor och pollinerande växter har levt i symbios sedan urminnes tider, och Åslög Dahl säger att mycket tyder på att allergiska besvär inte existerade före industrialismens genombrott. I synnerhet har det skett en ökning under efterkrigstiden, alltså efter 1945.
– När jag var barn var det sällsynt. Men nu är det var fjärde person, säger Åslög Dahl, som är född i mitten av 1950-talet.
Det finns många hypoteser bland forskare om varför allergierna ökat explosionsartat i västvärlden.
– Men många tror att det kan bero på att vi har fått så rent omkring oss, framför allt kring små barn från förlossningen och framåt, säger Åslög Dahl.
Hon tycker att föräldrar kan överväga att låta barnen vara utomhus och leka mer. Att barnen inte kommer i kontakt med bakterier och pollen på samma vis som förr skulle nämligen kunna vara faktorer som bidrar till att förklara varför barnen i dag drabbas mer av allergier än förr.
TT