Thomas Quick begär på nytt resning

Stockholm. Thomas Quick, som dömts för åtta mord, begär i dag resning hos Svea hovrätt.

Han vill ha en ny rättegång och bli frikänd från mordet på en nioårig norsk flicka, ett mord som han har erkänt men nu nekar till.

Resningsansökan är den andra som Thomas Quick lämnat in genom sin advokat Tomas Olsson. Han beviljades i december 2009 resning i fallet Yenon Levi som hittades mördad utanför Hedemora 1988.

Thomas Quick, som återtagit sitt gamla namn Sture Bergwall, är dömd i sju rättegångar för att ha mördat åtta personer, varav tre i Norge. Han tog hösten 2008 tillbaka alla sina erkännanden i samband med att SVT:s Hannes Råstam gjorde två program om honom.

Quick har förklarat att han ska begära resning i samtliga fall som han dömts för. Ansökan som lämnades in till hovrätten strax efter klockan 10 gäller mordet på nioåriga Therese Johannessen i Norge 1988.

Nya omständigheter

Som skäl för att få resning åberopar Quick nya bevis och omständigheter som visar att hans ursprungliga erkännande inte var tillförlitligt. Det rör sig bland annat om förhör som hölls med Quick i mars och april 1996. Av dessa förhör framgår tydligt, enligt advokat Thomas Olsson, att Thomas Quick lämnat totalt felaktiga uppgifter om flickans klädsel och utseende.

Enligt resningsansökan kan Quick ha jobbat morddagen den 3 juli 1988. Han drev då tillsammans med en kvinna en kioskrörelse i Grycksbo utanför Falun.

Inför Quicks andra resningsansökan har delar av bevisningen i fallet med Therese Johannessen diskuterats flitigt. En rapport nyligen från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) visade att de brända "benbitar" som hittats intill den plats där flickan skulle ha styckats inte var ben utan trä, lim och syntetmaterial.

Två professorer som under rättegången intygade att fyndet var ben hade alltså enligt SKL tagit miste.

Vårdas på Säter

Quick, som sedan 1991 vårdats på rättspsykiatriska kliniken i Säter, började 1993 erkänna flera mord, bland dem mordet på nioåriga Therese Johannessen i Drammen i Norge. Han dömdes 1998, tio år efter mordet, till fortsatt rättspsykiatrisk vård.

Det som fällde Quick var att han hade ingående kunskaper om unika detaljer kring flickan och den plats där hon försvann. Enligt Quick hade Therese Johannessen eksem i armvecken, något som visade sig stämma när man senare kontrollerade uppgiften med flickans mamma.

TT