Osunda vanor kostar miljarder

Publicerad:
Uppdaterad:

Stockholm. Osunda levnadsvanor är ett utbrett problem. Varannan kvinna och två tredjedelar av männen i vuxen ålder tillstår själva att deras levnadsvanor är dåliga, konstaterar Socialstyrelsen.

För att förebygga sjukdomar med koppling till våra levnadsvanor, exempelvis cancer, hjärtsjukdomar och psykisk ohälsa, lanserar Socialstyrelsen nu nationella riktlinjer på området.

De osunda levnadsvanorna kostar, enligt Socialstyrelsen, samhället stora summor. Exempelvis uppskattas kostnaderna för rökningens konsekvenser till 2,2 miljarder kronor om året.

Socialstyrelsen ger ett räkneexempel på vad det förebyggande arbetet skulle kunna kosta om sammanlagt 56 000 personer som antingen röker, dricker för mycket, rör på sig för lite eller äter fel kost under ett år får rådgivning från vården. Den sammanlagda summan skulle då bli 39 miljoner kronor.

Rökarna utgör 13 procent av befolkningen och det handlar om alla som röker dagligen.

Här pekar Socialstyrelsen särskilt på vikten av rådgivning för gravida och ammande, patienter som ska genomgå en operation, cancersjuka och andra svårt sjuka. Sjukvården kan komplettera rådgivningen med läkemedel som nikotintuggummin, men bör inte ordinera hypnos eller akupunktur.

De metoderna klassas som "icke-göra", med motiveringen att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten. Av samma anledning ska sjukvården inte råda en rökare att gå över till snus.

När det gäller alkohol har Socialstyrelsen lutat sig mot Folkhälsoinstitutets definition. Den innebär att en kvinna som dricker mer än motsvarande nio glas vin i veckan är i riskzonen. För män är motsvarande mått 14 glas i veckan. Riskabelt bruk av alkohol ägnar sig 14 procent av befolkningen åt.

När det gäller motion handlar det om de 35 procent av befolkningen som rör sig mindre än 30 minuter om dagen. Med att röra sig menas till exempel att ta en rask promenad.

När det gäller matvanor har Socialstyrelsen gått på Livsmedelsverkets rekommendationer som är rätt brett hållna. Det handlar om att få i sig tillräckligt mycket av frukt, grönt och fisk och vara måttlig med chips och bullar och annat fett och sött. Ohälsosamma matvanor beräknas 20 procent av befolkningen ha.

Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör, betecknar de nya riktlinjerna som "historiska" eftersom de inte handlar om ett specifikt område utan täcker hela sjukvårdens arbete.

Sverige är det enda land han känner till som genomför den här typen av rekommendationer kring sjukdomsförebyggande metoder.

– Jag skulle vilja att varje anställd i vården ska kunna ta upp levnadsvanor med patienterna, säger han till TT.

Fler personer måste få utbildning inom till exempel kostrådgivning och andra metoder. Men landstingen ska inte behöva mer pengar för att klara arbetet, enligt Holm.

– Det är ett helt nytt grepp. Sjukvården i dag är inte uppbyggd så att vi jobbar så mycket preventivt som vi skulle behöva göra, säger Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundets ordförande.

Hon har bara gott att säga om de nya riktlinjerna. Patienterna kommer att märka av det nya sättet att arbeta vid de flesta besök hos läkaren, menar Bågenholm.

– Om någon kommer in med en infektionssjukdom kan man fråga om den här personen rör på sig ordentligt eller om han eller hon äter fel. Det kommer att ställas mer frågor, säger hon.

TT

Publicerad: