Regeringen vill öka flyktinghjälp

Publicerad:
Uppdaterad:

Flyktingkrisen. Regeringen vill öka det humanitära biståndet, pengar som ofta går till flyktinghjälp i närområden, till 5,2 miljarder nästa år.

Men biståndsmiljarderna som används till flyktingmottagande i Sverige har samtidigt blivit fler.

– Jag önskar naturligtvis att vi ska minska den andel som går till flyktingavräkning så att vi kan jobba mer med det långsiktiga utvecklingsbiståndet, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP) till TT.

Men budgetläget är ansträngt, enligt henne, och mottagandet stort. Sverige är ändå en av de största givarna i världen.

Var kritiskt

I år omfattar Sveriges bistånd uppemot 40 miljarder kronor. Men över 8,4 miljarder av det räknas av för att användas till mottagande av flyktingar i Sverige. Det följer internationella riktlinjer för avräkning, framhåller Isabella Lövin. Miljöpartiet var dock mycket kritiskt till sådana avräkningar från biståndet innan man hamnade i regeringen.

Hur stora avräkningarna föreslås bli 2016 är inte känt, sannolikt ökar de. Men regeringen föreslår att den del av biståndet som går till humanitära insatser ska öka med 380 miljoner jämfört med i år, till 5,23 miljarder 2016.

Det är pengar som går till, bland andra, FN:s flyktingorgan UNHCR, FN:s matprogram WFP och katastroffonden CERF. I posten ryms även anslag till Sida som får användas när det behövs akuthjälp vid krishärdar.

En ofta debatterad fråga är, särskilt nu, om inte mer av det totala biståndet skulle kunna gå till exempelvis UNHCR för hjälp i närområden till kriser som Syrien eller Somalia. Isabella Lövin säger att det visst vore möjligt, men...

Klarar inte mer

– Klarar det så kallade närområdet av att ta hand om fler flyktingar? Efter att ha besökt Libanon, Kenya och Etiopien kan jag nästan svara nej på det, säger Lövin som i veckan varit i det som beskrivs som världens största flyktingläger, Dadaab i Kenya, upprättat 1991 och med över 350 000 människor.

– Det finns väldigt stora problem och spänningar i de här länderna också, det är inte långsiktigt hållbart att sitta i ett läger i 24 år, säger hon.

Lövin menar att det med de kraftigt ökande flyktingrörelserna går att se också på Europa som ett närområde.

– Jag gissar att många av de som idag befinner sig på flykt till Europa kanske har suttit två eller tre år i ett läger i Jordanien eller Libanon och vet att de inte har någon framtid där. De tillåts inte utöva några yrken eller ens bygga med hållbara materiel eftersom regeringarna där vill att de lämnar så snart som möjligt.

TT

Publicerad: