Rekordmånga miste bidrag efter skolk

Skola. Drygt 22 000 elever på gymnasiet fick studiebidraget indraget på grund av skolk förra läsåret.

– De som skolkar är ofta de som behöver studiestödet mest, säger Lina Hultqvist på Sveriges Elevkårer.

De senaste åren har allt fler gymnasieelever mist sitt studiebidrag, och nu är siffran uppe på 7 procent.

– Det är en hög andel, den högsta vi har haft, säger Andreas Dahlkvist, utredare på Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Den största ökningen skedde efter en regelskärpning 2012. Innan dess var praxis att eleverna fick vara borta 20 procent av undervisningstiden utan att mista bidraget - nu räcker det med fyra timmar på en månad.

– Skolkar man mer än några enstaka timmar per månad ska skolorna rapportera att man inte längre är heltidsstuderande, säger Andreas Dahlkvist.

"Bristfällig information"

Lina Hultqvist, andra vice ordförande i Sveriges Elevkårer, tycker att reglerna är för hårda. I stället för att ta ifrån eleverna bidraget bör myndigheter och lärare försöka förstå den underliggande orsaken till att de skolkar, tycker hon.

– Skolan måste vara en plats där alla trivs och vill vara, det är inte så att elever struntar i att gå dit för att de inte bryr sig utan förmodligen för att det finns någonting som gör att de inte vill vara där.

Hon anser också att eleverna får bristfällig information om vad som gäller.

– De är inte medvetna om hur många timmar som krävs för att studiestödet ska dras in, de vet inte vad som händer när det dras in och de är absolut inte medvetna om den höga räntan som kommer med skuldåterbetalningen.

Fler pojkar

Statistiken visar att det är en betydligt större andel pojkar som skolkar. 64 procent av alla skolkare är pojkar, 36 procent är flickor.

– Vi ser en tydlig överrepresentation av pojkar. Som inom i princip alla delar av utbildningsområdet går det sämre för dem, säger Andreas Dahlkvist.

En annan skillnad är att fristående skolor rapporterar en större andel skolkare än de kommunala skolorna. Så har det sett ut under flera år.

– Vi har ingen kunskap om varför, men bland de fristående skolorna är det både fler som inte rapporterar någon frånvaro alls och fler som rapporterar väldigt många.

Det finns även regionala skillnader. Gotland är det län som hade den största andelen skolkare det gångna läsåret. Därefter följer Stockholm, Skåne och Södermanland. Minst andel skolkare finns i Värmland och Kronoberg.

– Vi kan konstatera att det är ungefär samma län som ligger högt och lågt varje år, säger Andreas Dahlkvist.

Kronofogden-skuld

Ungefär hälften av eleverna som får studiebidraget indraget måste betala tillbaka pengar till CSN. Återbetalningskraven ledde till att 1 700 elever hamnade hos Kronofogden läsåret 2013-2014. Det är färre än tidigare och enligt CSN beror det på att man nu samarbetar med Kronofogden och ringer upp ungdomarna för att informera om konsekvenser, och erbjuder dem en betalningsplan.

– Det är en grupp som är ovana vid kontakter med myndigheter, men arbetet har varit framgångsrikt, säger Maria Digre, verksamhetsutvecklare på CSN.

Bland de elever som nås av samtalen hamnar 15 procent hos Kronofogden, jämfört med drygt 50 procent hos dem som inte nås.

Men enligt Sveriges Elevkårer finns stora problem med myndigheternas sätt att kontakta elever.

– De flesta svarar inte när det är ett nummer de inte känner igen. Trots det utvecklar myndigheterna inte en sms-tjänst eller mejlar, så elever står där omedvetna om att de har en skuld hos CSN och Kronofogden, säger Lina Hultqvist.

TT