Fejknyheter sätter stopp för aprilskämt

INRIKES

Nyheter. Den första april brukar skämten dugga tätt i tidningarna. Men i år blir det mindre av den varan. Flera medier har slutat med aprilskämt mot bakgrund av spridningen av falska nyheter.

Begreppet "fake news", falska nyheter, har varit i fokus sedan det amerikanska valet. Det handlar om allt från rykten till konspirationsteorier och medvetna lögner som sprids i stor skala på nätet, ofta i politiskt syfte.

Som en följd väljer flera tidningar att stå över aprilskämten i år.

– I dessa tider är det så väldigt lätt att få snabb spridning på direkta felaktigheter och dumheter. Vi står för riktiga nyheter, sådant som är faktakontrollerat och granskat. Jag vill inte sätta mig i samma båt som dem som pysslar med fejkade nyheter, så vi låter bli, säger Magnus Karlsson, chefredaktör på Smålandsposten.

Historiskt lyckat

TT: Tror du inte att era läsare kan se skillnad mellan ett harmlöst aprilskämt och fake news?

– Jag tror att majoriteten av våra läsare självklart ser skillnaden. Samtidigt finns många exempel på oerhört korkade texter som är uppenbart felaktiga men som folk tar på allvar ändå, säger Magnus Karlsson.

Även bland andra Dalarnas Tidningar, Hallpressen och Västerbottens-Kuriren avstår från aprilskämt.

– Vi har haft superlyckade aprilskämt historiskt, bland annat ett om en man som efter en märklig utekväll blev pappa till fyra barn. Men nu kände vi med tanke på den debatt och diskussion som är kring mediernas trovärdighet kopplat till falska nyheter att vi inte ville göra något sådant i år, säger Ingvar Näslund, chefredaktör på Västerbottens-Kuriren.

I stället gör tidningen ett större arbete om falska nyheter i tidningen på första april. Ingvar Näslund tror inte att läsarna blir besvikna.

– Jag tycker att det är viktigt för en tidning att ha glimten i ögat och det kommer vi att ha även fortsättningsvis, säger Ingvar Näslund.

Olika tonlägen

Många tidningar står samtidigt fast vid traditionen.

– Det gäller att vara extremt tydlig med vad det är man har gjort, så att det inte ligger kvar och skvalpar därute. Att utveckla publiceringen, berätta om själva skämtet och också tydligt markera det i exempelvis ingressen, säger Anna Gullberg, chefredaktör på Gefle Dagblad.

Sydsvenskans chefredaktör Pia Rehnquist tycker inte att kopplingen mellan aprilskämt och fake news är självklar.

– För oss som publicister är det viktigt att ha lite olika tonlägen gentemot vår publik och då måste humor få finnas kvar som en ingrediens. Jag tror att risken när det gäller vår trovärdighet på sikt är minimal när det gäller just aprilskämt, säger hon.

TT