Inrikes

Regeringen utreder kameraövervakning

INRIKES

Politik. Inrikesminister Anders Ygeman (S) öppnar för att det kan sättas upp fler övervakningskameror i offentliga miljöer.

Frågan utreds på justitiedepartementet, skriver Dagens Nyheter.

– Jag tror att kameror kan fylla en viktig funktion, men jag tror inte på att gå mot den situation som är i Storbritannien där näst intill varje offentlig yta är kameraövervakad, säger Ygeman till tidningen.

På Medborgarplatsen och Stureplan i Stockholm har polisen på nätterna följt vad som sker i realtid via uppsatta kameror. Med "kameraövervakning och ökade polisära resurser har vi kraftigt minskat våldsbrottsligheten", säger Ygeman.

Dåd med flera mål

Brottsförebyggande rådet slog dock i fjol fast i en rapport att de kamerorna inte har hjälpt polisen att förebygga och klara upp brott i någon större utsträckning. Det begås visserligen färre brott på de båda platserna, men samma trend syns i områden utan kameror.

Men kameror kan ha betydelse i skarpt läge, tror Tomas Lindstrand, nyligen pensionerad chefsåklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål. Gärningspersoner kan exempelvis filmas när de rör sig från ett mål till ett annat, som i Köpenhamn. Flera attentat - i Stockholm 2010, och nyligen i både Paris och Köpenhamn - följer just det mönstret med flera mål efter varandra.

– Så länge inget händer har man en integritetsdebatt, men när något väl händer är man väldigt glad att man har de där kamerorna, säger Lindstrand.

Förbjudna metoder

Han efterfrågar också att ytterligare riktade övervakningsmetoder tillåts i Sverige så att brottsplaner kan avslöjas tidigt. Exempelvis är det i dag förbjudet i Sverige att på distans avläsa vad någon skriver på ett tangentbord på en dator eller på en telefon.

– Det skulle vara en sak som kan hjälpa till, även om inget verktyg är ett universalverktyg. Men kan man förhindra något attentat så att människor får leva i stället för att dö så tycker jag att det kan vara värt besväret och värt en måhända jobbig integritetsdebatt.

Lindstrand ifrågasätter också varför Försvarets radioanstalt (FRA) inte får ge polis och åklagare information från sin avlyssning om ett förestående attentat om det pågår en brottsutredning om samma sak.

– Här har vi ett instrument som vi förbjuder oss själva att använda i vissa lägen. Skulle det hända något, och det skulle komma fram att vi hade information men var lagligen förhindrade att meddela den, då kommer detta att ändras över en natt, säger Lindstrand.

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Inrikes