Unga röstar oftare än vad många tror

Publicerad:
Uppdaterad:

Stockholm. Om och hur du tänker rösta hänger delvis samman med din ålder och ditt kön.

Medan andra faktorer väger tyngre kan demografiska skillnader avgöra på marginalen, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap.

7,3 miljoner svenskar får rösta i årets riksdagsval. Det är 200 000 fler än valet 2010. Både andelen unga 18-29 år och åldersgruppen 65 plus har ökat - medan andelen förstagångsväljare har minskat från rekordnivån 7,1 till 6,2 procent.

– Generellt kan man se att valdeltagandet är lägst bland de allra yngsta och de allra äldsta, säger Richard Öhrvall, doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Förstagångsväljare är flitigare besökare av vallokalerna än de som är 22-24 år. Troligen hjälper skolornas aktiviteter kring valen till att höja intresset. Det är också möjligt att de som bor hemma hos föräldrar som röstar påminns om valet, säger Öhrvall.

Han utesluter inte att Facebook och andra sociala medier kan öka valdeltagandet bland unga. Diskussionen om att man skulle vara tvungen att införa internetröstning för att få unga att rösta stämmer dock illa med statistiken, anser han.

– Unga röstar i högre grad än vad många verkar tro. 2010 låg valdeltagandet bland förstagångsväljare på omkring 80 procent, säger Öhrvall och pekar på att valdeltagandet bland unga i de två senaste valen har ökat mer än i andra grupper.

Olika åldersgrupper uppvisar även olika mönster gällande partisympati. Generellt tenderar ungas partisympati att ligga längre åt vänster.

– Om de unga hade fått bestämma 2010 hade det blivit rödgrön majoritet. I takt med att man blir äldre blir man lite mer konservativ, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Flest av den gamla sortens väljare, som identifierar sig starkt med ett parti, har Socialdemokraterna och Centern.

Partisympatierna skiljer sig även mellan könen. Skillnaderna finns i hela valmanskåren, men är tydligast bland yngre väljare.

– Unga kvinnor är mer toleranta och mer gröna och väljer i högre utsträckning Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, medan yngre män är mindre toleranta och mindre gröna och har större tendens att gå till Moderaterna och SD.

Detta beror, enligt Oscarsson, på att unga kvinnor oftare befinner sig i akademiska miljöer där gröna ideal är starka.

I praktiken tror han att demografiska skillnader har betydligt mindre betydelse för valutgången än andra faktorer som höger- och vänstervindar och vilka frågor som står högst på agendan.

– På marginalen kan det spela roll när vi hamnar väldigt nära gränser.

TT

Publicerad: