Ökning av resistenta bakterier oroar

INRIKES

(TT). Bakterier som antibiotika inte biter på fortsätter att öka. I Sverige är ökningen måttlig, men det spelar ingen roll.

– Vi kan inte isolera oss här och tro att vi ska klara oss undan, säger Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten.

Resistensutvecklingen i Sverige har gått långsamt men är ett problem som blir allt större. I den svenska vården används antibiotika restriktivt, men bakterierna tar sig lätt över landsgränser.

– Det spelar ingen roll hur bra vi är i Sverige. Vi lever i en global värld, vi reser, importerar mat och livsmedelsproducerande djur. Det som händer runt omkring oss påverkar oss också. Givetvis ska man vara orolig men det är ingen kritisk situation, säger Malin Grape, chef för enheten antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten.

Särskilt oroande

Ökningen av tarmbakterien med resistenstypen ESBL-CARBA är särskilt oroande, enligt Folkhälsomyndighetens och Statens veterinärmedicinska anstalts nya rapport om antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens i Sverige.

– Den ger resistens mot all den senaste antibiotikan som vi har att tillgå. Har man en sådan infektion finns det inte så många alternativ kvar. Det är bekymmersamt och den ökar mycket, säger Malin Grape.

Ökningen av ESBL-CARBA har pågått sedan 2007 men situationen är fortfarande gynnsam gentemot andra länder, enligt rapporten. Förra året upptäcktes 126 fall, att jämföra med 115 fall 2015. Att bära på bakterien är inte sjukdomsframkallande utan det är först vid exempelvis en urinvägsinfektion som det kan bli problem.

Inte hållbart

Att vara restriktiv med antibiotika inom vården bromsar ökningen av resistenta bakterier, men på lång sikt är det inte en hållbar lösning, enligt Malin Grape.

– Vi ligger väldigt långt efter. Någon helt ny antibiotika, som inte nuvarande resistensmekanismer snabbt kan anpassa sig till, har vi inte på gång. Det är väldigt mycket spara och bevara. Vi måste se antibiotika som en ändlig resurs, säger Malin Grape.

Hälsa