Skönhet: Varning för falska förväntningar

Vård. Att lägga sig på operationsbordet och låta plastikkirurgen börja jobba är ingen säker väg till lycka.

Problemet är att alldeles för många av dem som ska genomgå en operation som ändrar utseendet har falska förväntningar.

Nu lyfts frågan i en utbildning för kirurger.

– Det kommer många patienter som tror att livet omedelbart förändras till det positiva och att det blir en stor skillnad. Men rätt så många upplever att den där skillnaden inte omedelbart blir så stor i deras sociala liv och då kan de bli väldigt besvikna, säger Jan Wieslander, docent och plastikkirurg vid Plastikkirurgiska Institutet i Malmö.

Vissa patienter drabbas av depression efteråt, berättar han. De har äntligen fått den operation som de sett fram emot så länge och så märker de att det inte blir så stor skillnad.

Nöjdast blir de patienter som har mest avvikande utseende från början. "Du har förändrat mitt liv!" får han ofta höra, till exempel från patienter som genomgått bröst- och ögonlocksoperationer med ny teknik.

Störst risk för missnöje med operationsresultatet är det bland dem som har mycket små avvikelser i utseendet från början, är hans slutsats. Risken är att de hamnar i en ond cirkel med operation på operation. Om en läkare avböjer, så går de vidare till nästa.

Underlätta patientsamtal

I projektet "Cutting Edge Training" utformas nu en utbildning för vårdpersonal som ska underlätta patientsamtalen före och efter operation. Vilka förväntningar har patienten på operationen? Finns det psykosociala problem i botten? Det är inte helt lätta ämnen att lyfta och hittills har de inte funnits med i läkarnas frågebatteri inför operation.

– Om inte patienten tar upp det själv är det inte något som fått något stort fokus, säger Hildur Skuladottir, plastikkirurg vid Haugeland universitetssjukhus i Norge och forskare vid universitetet i Bergen.

Hon arbetar bland annat med brännskadepatienter och även bland dem kan alltför stora förväntningar bli ett problem.

– Har du en brännskada i ansiktet så får du aldrig perfekt ansiktssymmetri, oavsett hur bra operationen går. Som läkare är det lätt att känna sympati för patienten, så du vill ju hjälpa, men det rätta hade kanske varit att ge hjälp i form av en psykologuppföljning, inte en ny narkos och operation. Det är ju inte riskfritt heller. Om det inte leder till att patienten får det bättre är det ju inte försvarligt att göra det.

Hildur Skuladottir ska hålla i Cutting Edge-utbildningen i Norge. Den ska också erbjudas kirurger i Sverige, Bulgarien, Rumänien och Italien.

Psykiska problem

– Kirurgerna vill ha detta, säger projektledaren Martin Persson vid Högskolan Kristianstad.

Han pekar på det faktum att psykiska problem är överrepresenterade bland dem som väljer att genomgå skönhetsoperationer. Och minst fem procent av dem lider av dysmorfofobi, vilket betyder att de har förvrängd kroppsuppfattning och en överdriven upptagenhet vid upplevda defekter i utseendet. Den kategorin av patienter behöver hjälp av specialiserade psykiatriker, inte plastikkirurger.

En psykisk screening är en viktig del av det samtal som kirurgerna bör föra med patienterna inför en operation, anser Martin Persson.

– Detta kan förhindra missnöjda patienter. De som har psykiska problem kan bli identifierade och få den hjälp de behöver. Framför allt blir bemötandet bättre och både vårdpersonal och patienter blir nöjdare.

TT