Inrikes

Försvarsmakten klarar inte angrepp

INRIKES

Stockholm. Försvarets förmåga är bristfällig och kommer att så förbli under de närmaste åren, skriver Riksrevisionen i en rapport. Regeringen får kritik för otydlig styrning av Försvarsmakten.

Enligt Riksrevisionen är det osäkert om försvarsreformen kan fullföljas. Regeringens styrning av Försvarsmakten kritiseras för att vara otydlig och att det därför är oklart vilka målen är.

Försvarsmaktens insatsorganisation är inte utformad för att klara de svåraste nationella uppgifterna, till exempel ett väpnat angrepp, konstaterar Riksrevisionen, som har granskat Försvarsmakten sedan 2010 och lämnat en rad rapporter.

I sin slutrapport konstaterar Riksrevisionen att det är osäkert om försvaret klarar av att skydda Sverige mot ett angrepp. Riksrevisor Jan Landahl pekar på ett antal utmaningar.

– En stor utmaning är personalförsörjningen. Det kommer väldigt mycket avgångar och kan du inte fylla på förbanden går det inte att öva och då tycker soldaterna att det är meningslöst och lämnar Försvarsmakten, säger han till TT.

– Sedan har vi bristerna på materialsidan som vi beräknar till 30-50 miljarder de kommande 10 åren.

Försvarsmakten delar Riksrevisionens uppfattning att det behövs mer pengar om man ska klara sina uppgifter fullt ut.

– Vi löser uppgifterna här och nu vad gäller grundberedskap och att hävda den territoriella integriteten, säger Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall, och fortsätter:

– Sen har vi utmaningar både vad gäller personalförsörjning, där personalramarna på många förband är ansträngda, och även på materielsidan där vi har pekat på att det behövs tillkommande resurser för att vi fullt ut ska nå den insatsorganisation som vi strävar efter.

En sådan organisation väntar man nå en bit in på 2020-talet, varpå man ska klara vad som kallas ett "begränsat väpnat angrepp".

Myndigheten håller samtidigt med om att det finns svårigheter med en stor samhällsreform och att det vore önskvärt med tydligare mål och styrning.

– Man måste komma ihåg att Försvarsmakten genomför en omfattande reform och att syftet med den är att stärka vår försvarsförmåga. Det är en betydande ambitionsökning som inte går att genomföra över en natt. Min bedömning är att vi är på rätt väg men att mycket arbete återstår, säger försvarsminister Karin Enström (M) till TT.

Styrningen har förbättrats och anslagen har höjts, säger hon men medger att "vi kan bli bättre". Hon påpekar att när reformen beslutades slogs det också fast att den skulle vara fullt uppfylld "i den takt som ekonomin medger".

Hon delar inte bilden att Försvarsmaktens förmåga är otillräcklig.

– Vi bedömer att Försvarsmakten har löst sina uppgifter i huvudsak när det gäller beredskap, hävdande av territoriell integritet och internationella insatser.

Nästa år kommer ett nytt beslut om försvarets inriktning. Då kommer frågorna om mål och inriktning upp på nytt. Anslagen lär också öka till följd av Ukrainakrisen enligt Enström.

Riksrevisionen anser att det då måste bli bättre ordning.

– Nu måste man upp på banan och tala om vad försvaret ska användas till. Det här är vårt sätt att avsluta våra granskningar. Vi har gjort vårt jobb och nu är det upp till politikerna att göra sitt, säger Jan Landahl.

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Inrikes