Femtio år med du

INRIKES

Samhälle. I femtio år har svenska folket varit du med varandra. Reformen förenklade det svenska språket och sopade bort sociala status markörer, berättar historikern Dick Harrison.

Frågan är om tilltalet ni har en plats i Sverige i dag.

Den 3 juli 1967 höll Bror Rexed, chefen för Medicinalstyrelsen, sitt berömda tal där han uppmanade de anställda att säga Bror och du till honom. Det har pekats ut som startskottet på du-reformen, men enligt Dick Harrison är det fel.

– Han gjorde en stor grej av det offentligt, så han gav det extra fart eftersom det blev en symbolhändelse. Men det var något som låg i tiden. Man hade redan börjat använda du på ett pragmatiskt sätt på flera myndigheter för att det är lättare, säger Dick Harrison som är professor vid Lunds universitet.

Han berättar att tilltalet du började sprida sig när vi flyttade in i tätorter.

Ett knöligt språk

Före 1960-talet används du uteslutande i familjära sammanhang och med människor man känner och står på samma sociala nivå som. För att vara artig tilltalar man personer med titel som "herr professor" eller "herr disponent". Det här gör det knöligt att prata och vi har omskrivningar som "Hur mås det" eller "Vad ska det vara i dag då" för att slippa välja mellan att säga du eller använda en titel.

Fram till 1950- och 1960-talet bor de flesta på landet, men nu flyttar många in i tätorter och plötsligt är man omgiven av människor som man inte riktigt vet hur man ska prata med.

– Det som händer vid inflyttningen till tätorter är att man börjar träffa många, många fler människor än tidigare. Man blir genast mer social, ofrivilligt. Då börjar de gamla invanda sätten att prata och umgås att luckras upp, säger Dick Harrison.

Alla ska vara jämlika

Att tilltala någon med ni, utan att använda titel kan vara ett sätt att markera att man står över någon i social status. Du-reformen ligger också i tiden med den socialistiska andan att göra sig av med sociala statusmarkeringar.

– Särskilt andra halvan av 1960-talet var väldigt radikalt. Det var gröna vågen och proggarna och så vidare. Man skulle kasta bort titlar och alla skulle vara jämlika. Det var en väldigt stor social rörelse, säger Dick Harrison.

Han kallar det som ännu en faktor som drev på och påskyndade du-reformen.

Löjligt med titlar

I dag används ni som tilltal ibland inom hotell och servicenäring. Magdalena Ribbing, folkvettsexpert i Dagens Nyheter, menar att det bygger på ett missförstånd.

– Ett "ni" utan föregående direkt tilltal, exempelvis fru Karlsson, är inte artigt. Det har varit överhetens sätt att tala till underställda. Nu tror jag att personer som är unga utgår från att det är artigt och vänligt, så egentligen skulle man acceptera det. Men de som är äldre tycker inte att det är trevligt, säger Magdalena Ribbing.

TT: Det korrekta skulle alltså vara att också använda titel om man vill använda ni?

– Fast det är löjligt, det är ingen som titulerar i dag, säger Magdalena Ribbing.

Niandet lever kvar

Dick Harrison tycker att tilltalet ni fortfarande har en funktion att fylla i språket i dag och att betydelsen har ändrats.

– Ordet ni hade två funktioner förr. Dels använde man det till folk som man inte riktigt visste var man hade men som man ansåg var lite mindre, det negativa niandet. Men man använde det också allmänt för folk man inte kände för att man inte villa släppa in dem, säger Dick Harrison.

Det användes alltså för att markera gräns mellan familj och andra.

– Det niandet har levt kvar och börjat uppfattas som det artiga sättet att prata.

TT