Inrikes

Mer D-vitamin rekommenderas

Göteborg. Vuxna bör äta mer D-vitaminer än vad som tidigare rekommenderats, enligt de nya nordiska riktlinjer som presenteras i Köpenhamn i dag.

Livsmedelsverket ska nu utifrån de nya rekommendationerna utarbeta nya kostråd.

De nya nordiska rekommendationerna är att vuxna bör få i sig tio mikrogram per dag - en dos som tidigare bara gällde små barn, gravida och äldre. Rekommendationen till äldre höjs till 20 mikrogram.

Bakgrunden är ny forskning som visar på positiva effekter av D-vitamin, enligt Livsmedelsverket.

D-vitamin får vi i oss via solljus, fet fisk, ägg och kött.

De nya riktlinjerna innebär att vi ska äta mer fullkorn, grönsaker, frukt och bär som tillför vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer, men ger lite energi i förhållande till volymen. Det gör det lättare att hålla vikten och minskar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdom.

Vi bör äta mer fisk, för fettsyrornas skull och för att tillföra D-vitamin, jod och selen. Däremot bör vi minska intaget av salt och socker, återigen för att förebygga hjärtkärlsjukdomar, övervikt och fetma.

Med andra ord: mindre läsk, godis, glass, snacks och kakor.

I de nya rekommendationerna betonas vilken typ av fett och kolhydrater som bör ätas snarare än hur mycket. Livsmedelsverket lyfter fram till exempel raps- och olivolja, mjuka matfetter och fullkorn.

Irene Mattisson på Livsmedelsverket hoppas att den nya vetenskapliga genomgången ska underlätta för konsumenten att hitta rätt i djungeln av kostråd.

– Nu vet vi att det finns en gedigen vetenskaplig bakgrund. Jag hoppas att vi ska nå ut med våra råd baserade på de här rekommendationerna så att de kan slå igenom.

Mer frukt och grönt och mindre socker är knappast några revolutionerande upptäckter, medger hon, men betonar vikten av att få en ordentlig genomgång av läget.

– Det är inget som får en att tappa hakan och det känns också tryggt egentligen, att vi inte har haft helt fel. Men med noga vetenskapligt underlag kanske man kan sansa debatten lite.

Ett hundratal forskare, framför allt från de nordiska länderna, har gjort systematiska litteraturgenomgångar för att få en överblick över det aktuella vetenskapsläget när det gäller samband mellan kost och hälsa.

Senast en sådan nordisk uppdatering gjordes var 2004.

Rekommendationerna blir sedan utgångspunkt för myndigheternas fortsatta arbete kring kostfrågor i de nordiska länderna.

TT