För många potatisar i tallriksråd

Publicerad:
Uppdaterad:

Stockholm. Ta bort energi från tallriksmodellen! Det kräver nutritionisten Britt-Marie Dahlin - som uppfann modellen 1976.

Men det är inte antalet potatisar som är problemet, anser Annika Unt Widell vid Skolmatens vänner.

Enligt Britt-Marie Dahlin är det hög tid att anpassa modellen till vår ändrade och alltmer stillasittande livsstil, skriver Svenska Dagbladet. Framför allt måste mängden energi minskas.

– Tre stora potatisar är alldeles för mycket, konstaterar hon.

Andelen potatis/ris/pasta bör istället minskas till förmån för grönsaker och rotfrukter - mindre energi, mer vitaminer och mineraler, anser Dahlin. Halva lunchtallriken i skolan ska bestå av grönsaker och rotfrukter och den andra halvan ge energi och protein. I hennes egen modell från 1976 gav hon var sin tredjedel till proteiner, vitaminer/mineraler och energi.

Men Britt-Marie Dahlin står inte oemotsagd.

– Problemen med skollunchen har inte att göra med en potatis mer eller mindre, snarare får barnen för lite energi av den. Man måste få dem att äta mer av allting och utan att stressas. Verkligheten är något helt annat än modeller i nutritionsböcker, säger Annika Unt Widell, legitimerad nutritionist och projektledare vid Skolmatens vänner.

– Jag är ute i skolor nästan varje dag och ser de verkliga problemen då 400 elever ska äta på tio minuter i en alldeles för liten matsal. Bättre skolluncher är en skolledarfråga, bättre kvalitet på maten är kommunens ansvar. Jag vill inte förminska tallriksmodellen men problemen är mycket större än så. Att debattera om två eller tre potatisar vore att sila mygg och svälja elefanter, säger Annika Unt Widell.

I praktiken fungerar tallriksmetoden så att skolmatsalens personal lägger upp en välbalanserad portion på en tallrik som ska fungera som riktmärke när eleverna själva serverar sig lunch.

Det var 1976 då Britt-Marie Dahlin arbetade på Scan som hon kläckte idén till modellen. I dag, 37 år senare, sprider Livsmedelsverket fortfarande den gamla varianten av modellen. Men Dahlins tankar rimmar bra med Livsmedelsverkets intentioner.

– Vi har redan börjat titta på den gamla tallriksmodellen via ett stort projekt som kallas Stöd till vården, där vi försöker hjälpa den med hur måltider på till exempel sjukhus och olika vårdhem bäst ska komponeras. Dessutom pågår en stor nordisk översyn att våra gemensamma kostråd som kan vara klar under hösten, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

– Tallriksmodellen visar ju lämpliga proportioner på de olika inslagen, inte vilka mängder man bör äta. Det är en förenklad modell, den ska vara lätt att begripa. Den som har en stor energiförbrukning bör helt enkelt äta en större tallrik men med samma proportioner. Men man måste ju lägga till i det här sammanhanget att det inte är den tredje potatisen som gjort svenskarna överviktiga, utan läsk, chips, glass och godis.

TT

Publicerad: