Inrikes

Mycket svartarbete i Malmö

INRIKES

Malmö. En stor falafelrulle för 25 kronor och en klippning för 70 - nyckeln till lågpriskulturen i Malmö är den svarta ekonomin.

– Vi behöver göra en storsatsning där, säger Pia Bergman, nationell samordnare i Skatteverkets arbete mot organiserad brottslighet och svart arbetskraft.

Att den allmänna prisnivån är så låg mitt i Sveriges tredje största stad kan bara förklaras med svart arbetskraft och svarta pengar, säger hon.

– Det ska köpas in, där är lokalkostnader, det ska tas ut någon form av löner. Jag har svårt att se hur man skulle kunna få det ekonomiskt lönsamt annars.

Det stora antalet penningförmedlare och växlingskontor vid Möllevången är också en stark indikator på en omfattande svart ekonomi, tillägger Pia Bergman.

28-årige Ahmed arbetade svart som papperslös flykting i flera år.

– Jag har arbetat svart i hela Malmö, jag brukade cykla runt i hela stan och fråga efter jobb, säger han.

Han arbetade bland annat på möbellager, i små livsmedelsbutiker, med torghandel, som städare, diskare och med att renovera hus.

Arbetsdagarna var 10-13 timmar långa. Lönen 10-30 kronor i timmen, de gånger han faktiskt fick betalt.

– Jag blev ofta lurad på lönen.

Det är inte bara runt Möllevången som den svarta ekonomin frodas i Malmö. Polismästare Ulf Sempert har talat om en svartklubbsromantik i staden - och kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) vill skicka brev till Malmöborna som uppmanar dem att inte köpa svarta tjänster och varor.

– Här finns det butiker där du kan köpa cigarettlimpor kanske för halva det priset som det borde betinga om de betalade skatt på det sättet de skulle göra, säger Ilmar Reepalu.

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Inrikes