Inrikes

Fler dödsskjutningar - "trendbrott"

INRIKES

Stockholm. 34-åringen som sköts till döds i Uppsala i morse är den sjätte som dödats av polis på ett drygt år, tidigare har en person skjutits till döds av polis vartannat år. Kriminologen Jerzy Sarnecki talar om ett trendbrott.

– Det är förskräckligt svårt att tänka sig att detta är en tillfällighet. De här skjutningarna följer samma mönster. En person som är psykiskt instabil, möjligen berusad, går mot polisen med kniv och blir skjuten. Var och en av skjutningarna kan uppfattas som mer eller mindre motiverad, för polisen befinner sig i fara. Men har detta inte inträffat förut? Jag tror inte alls på att antalet knivbeväpnade galningar har ökat.

Den rimligaste hypotesen, säger Sarnecki, är att det har hänt något hos polisen som gör att fler personer skjuts till döds. En uppenbar förändring är att poliskåren har föryngrats.

– Det kan vara en av flera orsaker. Förändringen finns nästan garanterat hos polisen. Det här är en oerhört negativ utveckling, polisen är inte till för att döda utan för att rädda livet på folk. Det går inte längre att titta på varje enskild händelse för sig. Rikspolisstyrelsen måste ta ett samlat grepp och undersöka orsakerna till att detta sker.

Men Sven Granath, kriminolog på Brottsförebyggande rådet (Brå), säger att det är för tidigt att prata om något trendbrott när det gäller polisskjutningarna.

– Det är två år som sticker ut i statistiken, men frågan är om man kan prata om ett trendbrott när det rör sig om så låga tal. Dessutom, 2012 var det inga dödsskjutningar. Inte 2007 och 2008 heller, säger han.

Men oavsett om det rör sig om ett reellt trendbrott eller inte är utvecklingen mycket viktig att följa, poängterar Granath.

Polisförbundet ser skjutningarna som "en oroande negativ utveckling".

"Varje person som dör är ett misslyckande för rättssamhället, men det är också ett högt pris för den enskilde polisen att betala. Det är nödvändigt att Rikspolisstyrelsen ger poliserna möjlighet att se över sina arbetsmetoder. Där är användandet av mindre dödliga vapen, som t ex elpistoler, en viktig beståndsdel", säger förbundets ordförande Lena Nitz i ett pressmeddelande.

Enligt Polisförbundet skulle elpistol kunna vara ett sätt att minska skador och rädda liv.

"Väldigt många poliser använder inte vapen skarpt en enda gång under sina yrkesliv. Men när det väl sker så påverkar det den enskilde polisen för resten av livet. Varken medborgare eller poliser ska utsättas för större risker än nödvändigt", säger Nitz.

Martin Lundin vid Rikspolisstyrelsens polisavdelning säger tt det inte är säkert att en elpistol hade löst nattens situation. Han jämför elpistolen med polisens pepparspray, så kallad OC-spray.

– Användningsområdena är ungefär samma. De verkar på ett avstånd på högst tio meter och de har båda en verkningsgrad på 70-80 procent. Om polisen befinner sig i väldigt hotfulla situationer är tio meter väldigt kort, säger Martin Lundin.

Mot en knivbeväpnad person är det osäkert om det vore klokt att chansa på att elpistolen fungerar.

Enligt Lundin har inte det dödliga våldet minskat sedan polisen började att använda OC-spray. Däremot har det minskat en del skador för att polisen valt sprayen i situationer där man annars kanske valt att brottas, bryta, eller slå med batong.

Lundin anser att det inte finns några belägg för att det skett något trendbrott när det gäller skjutningar. Totalt sett gick antalet skjutningar med verksanseld ner förra året, till tolv, jämfört mot 22 året innan.

– Verkanseld är att skjuta för att få effekt genom träff, vanligtvis en person, säger Lundin.

Förra året sköts fyra personer ihjäl av polis: en 26-årig man sköts i samband med ett guldrån i Södertälje, en 69-årig man i Husby, en 24-årig man i Varberg som knivdödat en äldre kvinna och skadat två och en 45-årig man som sköts till döds vid ett bråk på ett flyktingboende.

I mars i år sköts en spjutbeväpnad man till döds av polisen i Partille utanför Göteborg.

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Inrikes