Inrikes

Nytt försök få till hårdare straff

INRIKES

Stockholm. Höj lägstastraffet för dråp från sex till åtta års fängelse, tycker regeringens utredare.

Trots att det är oklart om strängare straff ger färre brott föreslås nu flera skärpningar.

För fyra år sedan skrevs det in i lagen att våldsbrottslingar ska straffas hårdare om det de gjort inneburit "ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person". Dessutom skulle återfall leda till strängare straff, och vissa straffskalor ändrades.

– Det gav visst genomslag i domstolarna, men inte fullt ut, säger justitieminister Beatrice Ask (M), som därför i fjol gav riksåklagare Anders Perklev uppdraget att se över om minimistraffen kunde höjas.

"En politisk fråga"

Enligt beställningen från ministern föreslår nu Perklev skärpningar av lägstastraffen för grov misshandel, grovt olaga hot, grovt rån och dråp. En anledning är att straffen ska bli mer proportionerliga.

– Den som döms ska dömas rättvist. Allvarliga brott ska ge strängare straff än mindre allvarliga, säger han.

Däremot tror Perklev att förändringarna från 2010 inte märks fullt ut ännu, och att man skulle kunna avvakta med att genomföra hans förslag.

– Det är ytterst en politisk fråga. Vi menar att man kan få ytterligare underlag om man väntar lite, säger Perklev.

Från i sommar

Bakgrunden till reformen 2010 var att synen på våld har förändrats, och att straffen då måste upp. Det handlar mindre om förmågan att påverka hur många brott som begås.

– Vi kan inte bevisa att strängare straff skulle ge färre brott, men straffsystemet är ett sätt för samhället att markera hur allvarligt man ser på olika gärningar, säger Perklev.

Även Ask anser att det finns andra motiv än att förhindra brott.

– Det är också viktigt att den som utsätts får upprättelse, säger hon.

De skärpta straffen kan börja gälla tidigast 1 juli nästa år.

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Inrikes