Inrikes

Färre avlossade skott från poliser

INRIKES

Stockholm. I går framfördes tesen att orsaken till fler dödsskjutningar är den stora påfyllningen med nyutbildade poliser. Men det finns inga fakta till stöd för det. De senaste åren har antalet tillfällen då polisen skjutit mot personer minskat.

År 2011 sköt polisen verkanseld vid 30 tillfällen. En person dog. Året efter sköt polis verkanseld 22 gånger. Ingen dog. 2013 sköt man tolv gånger och fyra personer dog.

– Det är lätt att slänga ur sig att det beror på att poliserna är unga och gröna, men hur du reagerar när du hamnar i en livsfarlig situation, eller en situation du tror är livsfarligt, det vet du aldrig. Det är oerhört individuellt, säger chefsåklagare Håkan Roswall vid riksenheten för polismål.

Martin Lundin, vid Rikspolisstyrelsens polisavdelning, påpekar att antalet tillfällen då polisen skjutit verkanseld - i normalfallet skott mot person - har minskat successivt 2011, 2012 och 2013. Det är perioden direkt efter det att de största grupperna nya poliser anställdes, nämligen perioden januari 2010 till januari 2011.

Under perioden har även antalet tillfällen då varningsskott avlossats gått ner. De var 32 stycken 2011 och 15 respektive 17 åren 2012 och 2013.

Sett över längre tid, 2003-2013, har siffrorna för både verkanseld och varningsskott varierat kraftigt. År 2011 sticker ut i statistiken med 30 fall av verkanseld och 32 tillfällen med varningsskott. Sticker ut gör också år 2006 med bara åtta fall av verkanseld och tre varningsskott.

En tidigare studie har visat att bland de poliser som avlossar sina vapen finns båda unga och äldre, de med kort tid inom polisen och de med lång tid.

– Jag gick igenom 91 fall mellan 2005 och 2009 och det var en ganska blandad fördelning, säger beteendevetaren Andreas Liedholm, numera anställd vid Stockholmspolisen, men då vid Mälardalens högskola.

I studien sköt polisen verkanseld mot person vid 52 tillfällen. Vid en fjärdedel av händelserna, 13 stycken, kom Liedholm fram till att personerna försökt att begå självmord genom att bli skjutna, så kallat suicide by cop-beteende.

– I de allra flesta fall var det personer som haft självmordstankar och tidigare kontakt med polis på grund av exempelvis våld i hemmet eller missbruk. Vid det tillfälle då polisen dyker upp igen kan man reagera på impuls och tycka att det redan gått åt helvete och att man lika gärna kan avsluta allt, säger Liedholm.

Trots tydliga uppmaningar att släppa vapnet och trots varningsskott fortsätter personen mot polisen.

– I vissa fall har det varit psykotiska personer som kanske inte ens varit medvetna om att det är polisen som är där. Men när det rör sig om personer med kriminell bakgrund som befinner sig i en depressiv fas, då tror jag att de allra flesta vet att deras handlingar kan leda till att de dör, säger han.

De tre poliser som avlossade sina vapen i Uppsala tidigt på tisdagsmorgonen när en 34-årig knivbeväpnad man sköts till död utreds för vållande till annans död. De tre hördes redan samma dag.

– Vi vet att alla tre har skjutit, men var de siktade, vem som träffade och var de träffade får den ballistiska undersökningen visa, säger chefsåklagare Håkan Roswall till TT.

Förhören med poliserna ska skrivas ut, liksom protokollet från polisens tekniker. Resultatet från den rättsmedicinska undersökningen kommer i bästa fall redan på fredag.

Jouråklagare Katarina Lindberg fattade beslutet att 34-åringen skulle släppas sedan han gripits av polis efter att ha misshandlat sin tidigare sambo som han hade kontaktförbud mot och tidigare dömts för att ha misshandlat grovt. Det är ännu inte bestämt om även Lidberg ska bli föremål för en förundersökning, då om misstänkt tjänstefel.

Lindberg har endast kommenterat händelsen i ett pressmeddelande:

"Jag fattade det beslut som jag ansåg var riktigt utifrån den information som jag fick vid tillfället".

Advokat Elisabeth Massi Fritz, med stor erfarenhet av våldsbrott mot kvinnor, hör till dem som är mycket kritiska till jouråklagarens beslut. Med tanke på Mesut Sahindals bakgrund och de brott han nu misstänktes för borde åklagaren ha insett att risken för fortsatt brottslighet var uppenbar.

"Han borde under alla förhållanden ha hållits kvar och begärts häktad. Tingsrätten hade prövat häktningsskälen. I stället fattar åklagaren ett 'nonchalant' beslut som direkt visar att hon som åklagare inte tar denna typ av brott på allvar", skriver Massi Fritz till TT.

Särskilt anmärkningsvärt är beslutet med tanke på att brotten begåtts mot en kvinna i hennes hem, anser Massi Fritz som efterlyser "tuffare tag mot mäns våld mot kvinnor".

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Inrikes