Kritik mot undervisningen på hem

Publicerad:
Uppdaterad:

Malmö. Skolundervisningen på hem för kriminella ungdomar brister. Lärarna känner inte att deras arbete tas på tillräckligt allvar, något som kan få konsekvenser för barnens framtid. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

Skolgången är ett av de viktigaste förebyggande verktygen mot kriminalitet vi har i dag. Det menar sociologen David Wästerfors, som spenderat åtskilliga timmar de senaste åren ute på några av statens 24 särskilda ungdomshem. Han är kritisk till hur undervisningen fungerar, där lärarna inte bara måste tampas med skoltrötta och ibland motsträviga elever.

Kamp mot systemet

– Lärarna kämpar också inom det institutionella systemet, där skolan har haft en undanskymd plats. De upplever att de är undanskuffade, att deras status inte räknas lika tungt som behandlingspersonalens, säger David Wästerfors.

– Till exempel kan lektionerna avbrytas av att en psykolog kommer in och lånar en elev, eller att man lägger mötestider på lektionstid.

Resultatet blir att många av ungdomarna lämnar sin behandling med bristfälliga betyg, något som kan få konsekvenser i framtiden.

– Om man lämnar de här hemmen utan att ha läst upp sina grundskolebetyg, då är ju många dörrar stängda. Och då är risken större att man återgår till en tidigare kriminell sysselsättning.

Känner inte igen

Statens institutionsstyrelse (Sis), som ansvarar för hemmen, har en annan syn på undervisningen och lärarnas situation.

– Jag känner inte alls igen den här bilden. Våra ungdomar upplever Sis skola som meningsfull, de känner sig nöjda och vill gå i skolan. Vi har satsat mycket på Sis-skolan de senaste åren, säger Christer Pedersen, kommunikationsdirektör på Sis.

Pedersen pekar också på att man har hög lärartäthet och att 70 procent av Sis ungdomar i undersökningar ger bra betyg till undervisningen.

– Vi vet ju det här, hur viktig skolan är för att man ska lyckas med det fortsatta livet.

TT

Publicerad: