Inrikes

Krav på hårdare lagar mot krigsbrott

INRIKES

Stockholm. Sverige riskerar enligt Amnesty bli en fristad för krigsförbrytare eftersom utlovad lagstiftning dröjer.

Men de ändringar som krävs är omfattande, och tillräcklig lagstiftning finns redan, enligt regeringen. Det som saknas är bevisen.

Det har gått åtta år sedan Sverige ratificerade den så kallade Romstadgan som skapade den Internationella brottmålsdomstolen (ICC), och sex år sedan en utredning lämnade förslag till hur dess regelverk ska införlivas i svensk lagstiftning.

Trots det har varken den förra eller den sittande regeringen presenterat något lagförslag.

– Det tycker vi är anmärkningsvärt. Jag tror helt enkelt att frågan har prioriterats ned, säger Lise Bergh, generalsekreterare i Amnestys svenska sektion.

Senfärdigheten gör enligt Amnesty att folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och tortyr inte är tydligt kriminaliserade i svensk rätt, och att sådant som immunitet och preskription för brotten finns kvar i strid med stadgan.

Amnesty uppger att omkring 1 500 krigsförbrytare befinner sig i Sverige, och att landet riskerar att bli en fristad för dessa krigsbrottslingar om organisationens långa lista med åtgärder inte rättas till. Inte minst vill Amnesty se så kallad universell jurisdiktion införd, som gör att brotten kan lagföras i Sverige oavsett var i världen de begåtts, och oavsett från vilket land de misstänkta kommer.

Hur många krigsbrottslingar som finns i Sverige är det dock ingen som riktigt vet. Amnestys siffra kommer från en några år gammal rapport från polisen, och vid den krigsbrottskommission på Rikskriminalen som sedan ett år börjat ta itu med misstänkta fall vill ingen längre kännas vid den.

Kommissionen har så här lång gått igenom 67 krigsbrottsanmälningar, och omedelbart lagt ned 54 av dem. I de 13 fall som ännu är öppna har inga åtal väkts.

Men denna låga åtalsfrekvens beror inte på brister i svensk lagstiftning, hävdar regeringen.

– Så är det inte. Att misstänkta inte kan lagföras beror på att det inte går att hitta bevis, säger kansliråd Per Lennerbrant vid straffrättsenheten på justitiedepartementet.

Sverige har dessutom redan lagar mot brotten, även med universell jurisdiktion. Inte desto mindre tänker regeringen införa utredningsförslagen från 2002.

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Inrikes