Första svenska folkmordsåtalet väckt

Publicerad:
Uppdaterad:

Stockholm. I dag väckte svenska åklagare för första gången ett åtal med brottsrubriceringen folkmord. En 54-årig svensk med rwandisk bakgrund har enligt åklagarna deltagit i folkmordet i Rwanda 1994 på 800 000 människor.

Mannen är hutu och hade en "ledande roll på lägre nivå" i folkmordshandlingar i prefekturen (länet) Kibuye i västra Rwanda, enligt åtalet.

Han ska ha varit en informell ledare för unga extrema hutuer. Mellan den 6 april och 30 juni har han "i samverkan med andra begått mord, försök till mord och människorov" mot tutsier "med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis", skriver åklagarna.

Ett exempel på de händelser som beskrivs i åtalet är en massaker den 17 april 1994. Män, kvinnor och barn hade i en veckas tid samlats i och runt en katolsk kyrka och ett hotell i staden Kibuye. De var obeväpnade och de flesta var tutsier som hade sökt skydd undan väpnade angrepp. Många hade anvisats dit av myndigheterna.

Gruppen omringades av väpnade styrkor och tvingades stanna kvar. Den 17 gick flera hundra militärer, militärpoliser, poliser, halvmilitärer och civilpersoner till gemensamt angrepp från flera håll och dödade de flesta i området. Mördarna använde skjutvapen, granater, macheteknivar, spjut, påkar och andra tillhyggen, enligt åtalet. De som var i kyrkan röktes ut och dödades. Många som flydde drunknade eller dödades i sjön Kivu.

Den åtalade har under attacken medverkat till att frihetsberöva offren med syfte att döda dem "samt uppsåtligen medverkat till att beröva tusentals människor livet", skriver åklagarna. Mannen sköt in i folksamlingar med automatvapen, hävdar de.

Vid en annan massaker ska han ha dirigerat unga mördarskaror till sina offer. Vid åtminstone ett tillfälle beskylls han för att ha dödat en man "genom att upprepade gånger kasta och slå en sten eller cementklump i huvudet på honom". Vid ett annat ska han ha kastat en granat mot en folkmassa.

54-åringen nekar till brott.

– Han har inte utfört några av de här handlingarna, säger hans advokat Tomas Nilsson.

Han påpekar att bevisläget är svårt eftersom det rör en mycket kaotisk tid med tusentals gärningsmän för 18 år sedan.

– Att då avgöra och framför allt säkra bevisning om vem som agerade så här långt efteråt är utomordentligt svårt.

Folkmordet har också lett till hämndbegär och ryktesspridning om vem som deltagit. Hans klient har fällts i sin frånvaro i en rwandisk folkdomstol. Den erkänns inte av svensk rätt men vittnen i processerna sammanfaller enligt advokaten.

Den rättsliga miljön i Rwanda lämnar utrymme för påtryckningar, myndighetspåtryckningar och belöningar, påpekar han.

– Även om det här är en svensk förundersökning kan man inte skydda och säkra den på samma sätt som om den helt och hållet hade bedrivits i den svenska miljön.

Åklagare Magnus Elving beskriver sin version av den åtalades roll.

– Han var en högt utbildad person, lärare och hade utan tvekan en auktoritet som han använde för att exempelvis värva personer, ofta unga människor, som kunde vara med i de här massakrerna. Plus att han själv aktivt har deltagit i bland annat fyra stora massakrer.

Folkmordet i Rwanda leddes av extremnationalister från majoritetsfolket hutu. De flesta offer tillhörde minoritetsfolket tutsier, men även hutuer som sågs som medlöpare mördades.

Det hela var noga planerat, men förevändningen var nedskjutningen den 6 april - oklart av vem - av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i.

De högst ansvariga för folkmordet döms i FN:s Rwandadomstol i Tanzania.

Rättegången börjar den 16 november i Stockholms tingsrätt och blir omfattande. Den väntas pågå i ett halvår, varav över tre veckor förläggs till Rwanda.

TT

Publicerad: