Kortare väntetid till begravning

Publicerad:
Uppdaterad:

Stockholm. Svenskar väntar allt längre på att begrava sina anhöriga.

Den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och begravning ska nu halveras.

I dag är den längsta tillåtna väntetiden två månader. Den bör förkortas till en månad, föreslår regeringens särskilda utredare Kathrin Flossing i betänkandet "Några begravningsfrågor" som på torsdagen överlämnades till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

– Tiderna ökar år från år och vi har kommit fram till att det är angeläget att förkorta tiden till en månad. Vi har tittat lite på våra grannländer, och de har ofta mycket kortare väntetider än vad vi har, säger Kathrin Flossing till TT.

I dag är den genomsnittliga väntetiden i Sverige 18,8 dagar. Stockholms län har rikets längsta väntetider - under första halvåret 2009 mellan 32 och 33 dagar. Det kan jämföras med Norge och Danmark där den maximala väntetiden är åtta dagar.

Öppnar upp för frystorkning

Flossing öppnar i betänkandet även upp för att andra begravningsmetoder än de vi har i dag ska kunna bli tillåtna i framtiden, till exempel så kallad frystorkning. Men innan nya metoder godkänns bör de genomgå en regeringsprövning samt att det bör ske en miljöprövning av de anläggningar som ska användas, utförd av länsstyrelserna, föreslår hon.

– Vårt förslag är att begravningslagen öppnas för andra metoder än de två vi har nu, alltså jordbegravning eller kremering. Det kan handla om frystorkningsmetoden men också andra metoder som kan komma i framtiden. Om det kommer en ny metod tycker vi att det är en så pass viktig fråga att beslutet bör fattas av regeringen, säger Flossing.

Stora skillnader i avgifter

I betänkandet föreslås även att alla invånare inom en kommun ska betala samma begravningsavgift från 1 januari 2011. I dag varierar avgiften stort mellan olika huvudmän (kommuner eller församlingar). Till exempel kunde begravningsavgiften förra året variera mellan 198 kronor och 2 376 kronor beroende på huvudmannatillhörighet.

2008 uppgick den genomsnittliga avgiftssatsen bland de kyrkliga huvudmännen till 0,31 procent, men kunde variera från 0,09 procent till 1,08 procent.

Utredarens uppfattning är att det på sikt bara ska finnas en huvudman per kommun. Det är något som kan bli verklighet senast 2018.

TT

Publicerad: