S pekar ut ändringar i EU-direktiv

Publicerad:
Uppdaterad:

Stockholm. Ändra tre artiklar och förtydliga genom en ny portalparagraf.

Inför EU-parlamentsvalet förtydligar nu Socialdemokraterna (S) hur de vill ändra i EU:s mycket omstridda så kallade utstationeringsdirektiv.

– Svenska kollektivavtal ska gälla för alla på den svenska arbetsmarknaden, säger Marita Ulvskog (S), förstanamn på partiets EU-vallista.

Sedan december 2007, när EU:s domstol slog fast att Byggnads blockad av det lettiska företaget Laval vid ett bygge i Vaxholm stred mot EU-rätten, har S slagits för ändring av utstationeringsdirektivet - som fastslår reglerna för vilka villkor arbetare ska ha vid tillfälligt arbete utomlands.

Socialdemokratiska partigruppen i EU-parlamentet tänker efter EU-valet inte stödja en ny ordförande för EU-kommissionen eller nya kommissionärer som inte vill se över direktivet.

"Sätta ett tak"

Och nu, inför EU-valet den 7 juni, preciserar svenska S hur direktivet bör ändras. Artikel 3.7 bör skrivas så att det benhårt garanterar principen om lika lön och annan likabehandling i varje EU-land - en princip som slogs ut med Laval-domen, säger Ulvskog.

– Man har valt att sätta ett tak för vilka villkor som ska gälla för utstationerad personal.

– Kärnan handlar om mycket mindre än de svenska reglerna, fortsätter hon.

S vill även i artikel 3.10 göra det möjligt för medlemsländer att ställa krav på mer än direktivets "hårda kärna". En annan ändringsartikel är 3.8, där S vill få tydligt inskrivet att alla 27 arbetsmarknadsmodeller inom EU ska respekteras - inklusive nordiska kollektivavtalsmodellen.

M ser risker

Vidare vill S ha en portalparagraf som slår fast att direktivets syfte är att skydda utstationerades löne- och arbetsvillkor.

– Då gör man också den fria rörligheten till något uthålligt positivt, säger Ulvskog.

Men Gunnar Hökmark, EU-parlamentariker och förstanamn på Moderaternas lista för en ny mandatperiod, tror det är farligt att lyfta ändringar i direktivet. Risken är stor, menar han, att förhandlingarna medför att minimilöner införs som ligger långt under svenska nivåer.

– Vi skulle vara bestämt emot att vi tog ett sådant beslut, men det är inte bara vi nio miljoner svenskar som styr över den frågan, säger Hökmark till TT.

TT

Publicerad: