Inrikes

Nytt Pisa-fiasko för Sverige

INRIKES

Stockholm. Sverige hamnar under OECD-snittet i ännu en Pisa-rapport, när elevers problemlösningsförmåga mätts.

Nästan var fjärde elev är "lågpresterande" och resultatet lär bli bränsle i valrörelsen.

– Det har funnits en föreställning i Sverige att vi inte är så bra på faktakunskaper och baskunskaper, men vi kompenserar det med en hög förmåga till kreativitet och problemlösning. Flumskolans försvarare har ofta argumenterat på det sättet, att vi är bra på andra saker, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

– Nu visar det sig svart på vitt att det är vi inte. Kunskaper och problemlösning hänger ihop.

Björklund uppger också att "många sagt" att de asiatiska länderna kan rabbla fakta men de klarar inte att lösa problem.

– Men ursäkta, den här dagens studier visar ju motsatsen. Det hänger samman.

– Jag baxnar, säger Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca.

– Den gamla skolan, som han kallar för flumskolan, visade på mycket bättre problemlösande förmåga än vi har i dag. Det borde signalera något till Jan Björklund.

TT: Men de elever som gjorde Pisaundersökningen var de sista som gått alla åren i den gamla skolan?

– Det här är elever som är 15 år och som gått i en skola där lärarna alltmer fått en fokusering på det enkelt mätbara. Även om inte reformerna slagit till så har det ändå varit tydliga signaler från regeringen, vilket också har effekt på skolan.

Sverige får 491 poäng, jämfört med OECD-snittet som är 500 poäng. Sverige är bland annat sämst av de nordiska länder som deltog.

För svensk del hamnar nästan en fjärdedel, 23,5 procent, i den kategori som benämns "lågpresterande", det vill säga under nivå 2 i studien.

Provet skiljer på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs, medan interaktiva uppgifter kräver att eleven själv bearbetar informationen.

"Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre men har svårare för de uppgifter som kräver att man kontrollerar och reflekterar", skriver Skolverket och beskriver resultatet som "oroande".

Per-Olof Bentley, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet, är inte förvånad. Han säger att om man ger svenska elever en rutinuppgift som de gjort tidigare så presterar de lika bra som de andra. Om de däremot får en uppgift som de inte sett förut och där de ska tillämpa kunskaperna i ett nytt sammanhang, då "rasar det".

– Och det är ju den situationen de stöter på i näringslivet, där är det inga tillrättalagda rutinuppgifter.

Problemet är lärarnas kompetens, enligt Bentley som förordar fortbildning.

Ulf P Lundgren, tidigare generaldirektör på Skolverket och en av upphovsmännen bakom OECD:s Pisa-undersökningar, finner resultatet "intressanta".

– Men det har funnits en diskussion som går åt det här hållet där många menar att skolans vanliga prov, som hela tiden blir fler, inte är särskilt problemlösande. Det verkar ju stämma. Amerikanska studier visar också att det som är lätt mätbart kommer i fokus.

Att svenska elever också är dåliga på problemlösning kan delvis förklara varför de svenska resultaten i vintras var så dåliga, fortsätter Ulf P Lundgren.

– Om du tittar på Pisa-proven allmänt så är de i dag av mer problemlösande karaktär än de var tidigare.

På sin presskonferens räknade Björklund upp de stora reformer han anser är viktigast de kommande åren: Betyg från årskurs 4, återgå till mer lärarledd "katederundervisning" där läraren aktivt leder lektionen och där eget arbete för eleverna minskar, skapa mindre klasser, att få fram fler speciallärare och att lyfta läraryrket.

Fakta: Pisa-rapporten

Singapore toppar med 562 poäng närmast före Sydkorea (561) och Japan (552).

De danska eleverna ligger med 497 poäng nästan exakt på OECD:s genomsnitt på 500 poäng, sex poäng före Sverige.

Även Norges elever ligger nära genomsnittet medan Finland med sina 526 poäng hamnar i topp både i Norden och Europa.

TT

Publisert:

Aftonbladet

/

Senaste Nytt

/

Inrikes