Borg räknar med överskott redan i år

INRIKES

Regeringen räknar med ett överskott i de offentliga finanserna redan i år, enligt prognoserna i vårpropositionen.

Samtidigt varnar finansminister Anders Borg för att den finansiella oron i omvärlden fortsätter.

– Man kan konstatera att det är en stark ekonomisk utveckling i Sverige, säger finansminister Anders Borg under sin presskonferens om vårpropositionen.

Finansminister Anders Borg varnar trots de goda tiderna för risker som kan uppstå. Och det kommer att dröja innan de statsfinansiella problemen i Europa är lösta.

– Den typ av marknadsoro som vi har upplevt under de senaste månaderna kommer vi tyvärr att ha med oss.

Han räknar med en "förhållandevis bister verklighet" och en "karg ekonomisk omgivning" de närmaste åren.

– Det här skapar en uppenbar, framtida risk för ett litet exportberoende land som Sverige.

Ett annat problem för regeringen är att långtidsarbetslösheten har ökat. Enligt departementet finns brister i kontrollen av att arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande och stödet till de arbetssökande kan förbättras. Långtidsarbetslösa kan också vara i behov av ytterligare utbildning.

Att få ner arbetslösheten till de nivåer som regeringen nu räknar med, utan att driva upp inflationen eller äventyra de offentliga finanserna är en utmaning, enligt Borg.

– Det här ställer helt nya krav på hur arbetsmarknaden ska fungera.

Bland annat måste unga människor snabbare komma in på arbetsmarknaden och integrationen förbättras, enligt finansministern.

Borg säger också att det finns grupper som drabbats under den ekonomiska krisen, som ensamstående föräldrar och barnfamiljer.

– Där kan man överväga att pröva ytterligare åtgärder.

Andra risker som tas upp är hushållens skuldsättning och bostadsprisutvecklingen. Riskerna för att återhämtningen försenas på grund av finansiell marknadsoro har minskat men kvarstår och återhämtningen kan dämpas av oroligheterna i norra Afrika och Mellanöstern, liksom av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckorna i Japan.

Enligt finansdepartementets beräkningar avtar inte effekterna av fortsatta jobbskatteavdrag. Orsaken är det stora potentiella arbetsutbud som finns hos dem med svag anknytning till arbetsmarknaden.

Om det förväntade offentliga överskottet säger Borg:

– Vi landar i slutsatsen att det föreligger ett utrymme för reformer i höstens budgetproposition.

Reformutrymmet för 2012 är i dagsläget svårt att bedöma enligt Borg, som räknar med att ha bättre underlag i höst.

Anders Borg räknar med att ersättningsnivåerna i transfereringssystemen kommer att ligga stilla under mandatperioden. Möjligen kan a-kassan justeras något uppåt, sade han.

Han pekar i vanlig ordning på vikten av att värna de offentliga finanserna inför nästa ekonomiska kris.

– Det måste finnas torrt krut, det måste ha sparats i ladorna, säger Borg och fortsätter:

– Annars hamnar vi i sitsen att vi vid en akut ekonomisk kris i Europa själva dras in i ett osäkerhetsmönster. Där ska vi inte vara.

I propositionen föreslås också att skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och tuggtobak höjs med tio procent medan skatten på snus höjs med 13 procent. Skatten på vin och öl höjs med 12,7 procent och skatten på sprit med 5 procent.

– Det ska löna sig bättre att arbeta än att röka och supa, sade Borg.

Fakta: Regeringens prognos i siffror

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas uppgå till 0,3 procent av BNP i år, 1,8 procent 2012 och 2,8 procent 2013.

Sveriges BNP väntas växa med 4,6 procent i år, 3,8 procent 2012 och 3,6 procent 2013.

Finansminister Anders Borg spådde i början av mars i år att BNP skulle växa med 4,8 procent i år, 3,5 procent 2012 och 3,2 procent 2013.

Sysselsättningen beräknas öka med 2,5 procent i år, 1,4 procent nästa år och 1,3 procent 2013. Detta innebär för 2011 en rejäl upprevidering av prognosen.

Arbetslösheten bedöms minska till 7,3 procent i år för att sedan falla till 6,6 procent 2012 och 5,8 procent 2013. Detta ligger ungefär i linje med Borgs senaste prognos.

Den svenska statsskulden väntas i år uppgå till 30,6 procent av BNP. Nästa år väntas skulden falla till 27,1 procent och 2015 är den nere på 12,5 procent, tror regeringen.

Konsumentpriserna beräknas stiga med 2,5 procent 2011, 2,0 procent 2012 och 2,8 procent 2013.