Staten räddar Göta kanal

INRIKES

Turism. Göta kanal är i så dåligt skick att om inget görs måste delar av kanalen grävas igen. Näringsminister Mikael Damberg vill nu snabbt få igång en räddningsplan för kanalen.

– Det vore ett nederlag för Sverige om vi inte räddade den, säger han till TT.

Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genomförts i Sverige. Den 19 mil långa kanalen från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken stod klar 1832 och har 58 slussar. 8,7 mil av kanalen är grävd.

– Kanalen är inte bara ett kulturminne utan en motor för besöksnäringen i dag, säger Mikael Damberg (S).

Men underhållet av kanalen har varit eftersatt i många år. Framför allt är Östgötadelen, men även vissa delar av Västgötadelen, i så dåligt skick att den av säkerhetsskäl måste stängas och grävas igen, om inget görs snabbt.

– Det är ganska akut med stora säkerhetsproblem. Jag skickar nu ned min statssekretare som på plats får ta reda på vad som är mest akut på kort sikt och bedöma vad som behöver göras på lång sikt, säger Damberg.

Kanalbolaget lämnade redan i mars en utredning till ägaren staten av vad som måste göras.

– Den kvarstående frågan är hur det ska finansieras, med anslag, lån eller kanske EU-bidrag, säger vd Anders Donlau.

– Jag tror inte att det är möjligt utan att staten tar ett större ansvar för finansieringen, säger Damberg.

FAKTA

Göta kanal

Initiativtagare och ansvarig: Baltzar von Platen

Byggår: 1810-1832.

Kostnad: Nio miljoner riksdaler, vilket motsvarar cirka 12,3 miljarder kronor i 1995 års penningvärde.

Personal: 58 000 indelta soldater deltog i arbetet och gjorde cirka sju miljoner dagsverken. Ett dagsverke omfattade tolv timmar. Den krävande grävningen utfördes huvudsakligen för hand.

Källa: Göta kanalbolag

TT

ARTIKELN HANDLAR OM