Fler drar tillbaka asylansökan

INRIKES

Flyktingkrisen. Allt fler flyktingar har de senaste månaderna dragit tillbaka sina asylansökningar.

Långa väntetider och svår boendesituation är ett par faktorer som tros ligga bakom.

Men det tyder också på att en del av dem som söker asyl faktiskt inte har behov av skydd, enligt Migrationsverket.

– Om man upplever att det man lämnade i vart fall inte var sämre än det är här - då har man ju inte de skyddsbehov som man kanske tyckte från början, säger Kristina Rännar, processledare för återtagande på Migrationsverket.

– Även om det är trångt här och man får vänta på sitt beslut lever man ju ändå skyddat. Det är inte fara för ditt liv, tillägger hon.

Antalet asylsökande som dragit tillbaka sin asylansökan innan de fått besked om uppehållstillstånd i Sverige har hittills mer än fördubblats i år, jämfört med förra året, enligt statistik från Migrationsverket. Då tog 1 658 flyktingar tillbaka sin ansökan, mot 3 460 flyktingar än så länge i år.

Irakier ökar mest

Ökningen har accelererat under hösten, och november blev en toppmånad med 627 återtaganden.

En förklaring är givetvis att antalet flyktingar ökat kraftigt i år, men bryter man ner statistiken på nationalitet har antalet som drar tillbaka sin ansökan ökat betydligt mer i vissa grupper. Exempelvis har antalet irakier som återtar sin asylansökan ökat från 85 i fjol till 555 hittills i år. För albaner är ökningen 194 till 680.

Migrationsverket följer utvecklingen med intresse, men har i dag inga raka svar på varför allt fler väljer att ta tillbaka sin ansökan.

– Det som dykt upp på sistone, som vi inte sett tidigare år, är att man är missnöjd med boendet. Det är trångt och stökigt och det blev inte som man hade förväntat sig helt enkelt. Det kan också vara så att man upptäcker att man kallats till intervju först om 1-1,5 år och det kan göra att man omvärderar sin situation, framför allt om man har sin familj kvar i hemlandet, säger Kristina Rännar.

En av fyra avvisas

De hårdare asylregler som diskuteras har också skapat en osäkerhet kring om den asylsökande överhuvudtaget kan få hit sin familj, vilket kan göra att man tänker ett varv till, säger hon.

Att en stor del av dem som söker asyl i Sverige inte bedöms ha asylskäl är inte nytt. Andelen som får avslag har varierat mellan 23-63 procent de senaste åren. I år väntas runt 40 procent få nej, enligt Migrationsverket.

De som tar tillbaka sin asylansökan får ofta hjälp att återvända.

– Har man inte pengar betalar Migrationsverket hemresan, säger Kristina Rännar.

FAKTA

Tillbakadragna asylansökningar

Flyktingar som sökt asyl i Sverige kan under processens gång dra tillbaka sin ansökan.

I fjol gjorde 1 658 personer detta, av totalt 81 301 asylsökande (totalt 2,0 procent).

Hittills i år har 3 460, av totalt 153 749 asylsökande (till och med den 7 december) gjort samma sak (totalt 2,3 procent).

Irakier, albaner och serber är grupper som sticker ut med många återtaganden.

Andelen irakier som får avslag på sin asylansökan ligger hittills i år på 60 procent. För albaner och serber är motsvarande siffra nästan 99 procent.

Källa: Migrationsverket

TT

ARTIKELN HANDLAR OM