Ödesvecka för svensk skolpolitik

INRIKES

Utbildning. Undersökningen Timss visade i veckan på ett viktigt trendbrott för den svenska skolan - det går bättre.

Men skolvärlden kan inte andas ut. På tisdag kan den kanske ännu viktigare Pisamätningen dra ned humöret igen.

– De som har haft hand om skolpolitiken, framför allt Jan Björklund, är oerhört intresserade av att resultatet blir positivt. Alla andra kan i stort sett bortförklara ett sämre resultat, säger statsvetarprofessorn Magnus Hagevi.

De två globala kunskapsmätningarna Pisa och Timss ger viktiga besked om hur svenska elever presterar. Mätningarna har ett par viktiga saker gemensamt - men det är mer som skiljer dem åt.

Det som förenar Timss och Pisa är omfattningen, med mer än en halv miljon elever i vardera. Båda undersökningarna ses också som solida och säkra. Och såväl Pisa som Timss mäter kunskaperna i matematik och naturvetenskap.

Mäter olika

Men Pisa testar dessutom läsförståelse. En annan skillnad är att Timss gör årskursurval - årskurs 4 och 8 - medan Pisa testar 15-åringar. Det betyder, för svensk del, att de allra flesta som testas går i årskurs 9.

I Timss är det hela klasser som deltar, samtidigt som deras matte- och NO-lärare svarar på en enkät. Pisa väljer däremot ut 15-åringar från olika klasser, och som därmed representerar hela skolan.

– Man kan säga att Timss frågar mer efter undervisningen medan Pisa mäter lite mer på grupp- och skolnivå, säger Magnus Oskarsson, lektor vid Mittuniversitetet, nationell projektledare för Pisa samt ansvarig för naturvetenskap i Timss.

Pisa bredare

En viktig skillnad mellan undersökningarna är att Timss bygger på ländernas kursplaner medan Pisa riktar in sig på kompetenser som 15-åringar förmodas behöva i livet.

– Pisa har ett lite bredare kunskapsbegrepp än vad Timss har, förklarar Magnus Oskarsson.

Pisa ska med sitt frågeupplägg ge besked om förmågan att använda kunskaper på rätt sätt i rätt sammanhang. Pisa hade 2012 ett fjärde, digitalt prov i problemlösning med syfte att mäta nyfikenhet, uthållighet och kritiskt tänkande. Precis som i de övriga delproven hamnade Sverige under det internationella snittet.

Följs åt

Sverige har deltagit i Timss sedan starten 1995 och i Pisa sedan första gången 2000. Utan dem skulle det inte gå att säga hur svenska elevers kunskaper utvecklats.

– Vi har inga andra mått. Våra nationella prov är inte utformade för att mäta över tid. Därför är Timss och Pisa så viktiga, säger Eva Lundgren, Skolverkets projektledare för Pisa.

Efter 2003 har både Timss och Pisa visat en nedgång för svenska elever, fram till förra veckan då Timss alltså visade på ett trendbrott. Magnus Oskarsson understryker att det beskedet inte är en garanti för att det gått bättre även i Pisa.

– Men i stora drag, över tid, bör de visa liknande utveckling.

TT