Fler och fler millisekunder att tjäna

INRIKES

Forskning. Så här mitt i vintern kan det vara en tröst att alla dagar faktiskt blir längre. I snitt växer jordens dygn till sig med 1,8 millisekunder per dygn över ett århundrade, enligt nya beräkningar gjorda med hjälp av de gamla babylonierna.

"Stoppa världen - jag vill stiga av", heter det i musikalen. Och långsamt, långsamt går det åt det hållet. De senaste årtusendena har jordklotets rotation saktat av, så att en exakt atomklocka från förkristen tid, för runt 2 700 år sedan, i dag enligt The Los Angeles Times beräkningar skulle visa sisådär klockan 19 när solen står som högst på himlen klockan 12.

Detta enligt en ny forskningsrapport som publiceras i den London-baserade tidskriften Proceedings of the Royal Society A.

För varje dag är effekten så liten att vi inte märker den. Och faktum är att forskarlaget bestående av Richard Stephenson, Leslie Morrison och en kollega i sin studie kommit fram till att skillnaden är mindre än de 2,3 millisekunder per dag varje sekel man tidigare beräknat.

Jordens mage

Men variationerna ger viktiga ledtrådar till hur jordklotet förändras. För det första har månens dragningskraft en bromsande inverkan. Dels böljar ytan, vilket skapar en slags minivariant av de rotationsförändringar en konståkare åstadkommer när hon eller han snurrande fäller ut eller in sina armar. Och slutligen påverkas rörelsemönstret av att det rumlar om i jordens "mage", alltså den smälta planetkärna vi vet väldigt lite om.

Metoden de tre forskarna har använt väcker intresse fullt i klass med resultaten. De har sammanställt observationer av sol- och månförmörkelser gjorda bland annat i gamla Babylonien - nu Irak - över en period av flera tusen år, och sedan jämfört de angivna tiderna och platserna för de sedda himlafenomenen med var förmörkelserna borde ha skett enligt en exakt atomklocka.

– Diskrepansen är ett mått på hur mycket jorden har förändrats under denna period, säger Morrison till Livescience.com.

Efterlyser mer

Geofysikern Duncan Agnew i San Diego kommenterar att det är otroligt att sådan här information alls finns.

– Det fanns ett gäng människor i nuvarande Irak som för 2 500 år sedan skrev ned grejer på lertavlor. De tänkte ju knappast att millennier senare ska någon skriva en forskningsstudie om jordklotets rotation, säger han till Livescience.

Stephenson betonar dock att arbetet inte är klart. Man behöver fler observationer. Särskilt tunt med material är det för perioden år 200 till 600 efter vår tideräknings början. Så den som sitter på stjärnskåderi från den tiden uppmanas höra av sig.

TT