Datorn inte bakom svensk Pisa-vändning

INRIKES

Utbildning. Resultaten från den senaste Pisamätningen är inte tillförlitliga eftersom OECD gjort en blunder, hävdar nationalekonomen Gabriel Sahlgren.

Men Skolverket delar inte hans bild - Pisa är det mest robusta prov som finns.

Som bekant visade Sverige förbättrade resultat i Pisa 2015, och kommentarerna därefter har mest gått i dur.

Men Gabriel Heller Sahlgren, doktorand vid London School of Economics och knuten till Institutet för näringslivsforskning, varnade i ett debattinlägg i Dagens Samhälle häromdagen för att dra för stora växlar på resultatet.

Senast gjorde eleverna nämligen Pisatestet vid dator i stället för som tidigare med papper och penna. Förändringen kan ha gynnat länder med större inslag av IT-baserad undervisning och vice versa. Därmed finns en risk för att ett lands resultat 2012 inte kan jämföras med resultatet 2015. Att så kan vara fallet indikeras i en jämförelse mellan huvudprovet och ett datorbaserat testprov i matematik 2012 där tydliga resultatskillnader märktes i flera länder, bland annat Sverige.

Inte jämförbara

Men Anders Auer, Skolverkets huvudförfattare av den svenska Pisarapporten, säger att de två proven 2012 hade separata poängskalor och därför inte kan jämföras. Det digitala provet 2012 är heller inte jämförbart med 2015 års datorbaserade prov. Dessutom har OECD inför det senaste testet gjort en stor pilotstudie för att minimera olikheterna mellan papper och skärm. Kort sagt: Övergången till ett digitalt Pisa har inte mer än marginella effekter på resultatet.

– På det stora hela har man kunnat sortera fram uppgifter som hållit samma svårighetsgrad när man fört över dem till dator från papper. Pisa är den mest robusta mätning man kan få, säger Anders Auer.

Han säger också att vissa länders resultatförsämring kan ha helt andra förklaringar.

– Att det skulle bero på provmetoden är bara spekulation, byggd på få observationer, säger Anders Auer.

Trendbrott, trots allt

Gabriel Heller Sahlgren vidhåller dock att OECD borde ha gått grundligare tillväga och ringat in eventuella följder mer än på övergripande, internationell nivå.

– Att gå över till dator utan att göra en ordentlig analys av hur det påverkar eleverna i olika länder är en blunder.

Enligt honom går det inte att utesluta att exempelvis Norges och Danmarks uppgång beror på digitaliseringen.

– Men det ser ut som att de svenska resultaten är tillförlitliga.

På den punkten är han alltså överens med Anders Auer: Trots eventuella osäkerhetsfaktorer fick Sverige ett trendbrott 2015. Den positiva vändningen i Timss-mätningen, som skrivs med penna, talar för att svenska elever faktiskt gjort en upphämtning.

TT