Tranor inte bara en dans på rosor

INRIKES

Natur. Tranor kan göra stor skada på jordbruksmark intill naturskyddade områden. Nu föreslår en SLU-forskare åtgärder som utökad skyddsjakt, lockande frizoner och en EU-gemensam förvaltningsplan för tranor.

När 20 000 tranor dansar vid Hornborgasjön under flytten norrut på våren kommer mångfalt fler mänskliga åskådare till skådespelet.

Men när stora tranflockar slår sig ner på odlade fält och mumsar i sig växande ax, eller sättpotatis, är fåglarna mindre populära. Problemen uppstår på marker intill de skyddade områden för tranors flyttväg som EU beslutat om.

Nu pekar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på att oron måste tas på allvar. Tranor använder större områden vid sina rastplatser än man tidigare känt till, enligt författaren Lovisa Nilsson, som främst studerat Kvismaren nära Örebro.

– Man måste jobba mer med åtgärder för att inte öka på konflikterna mellan jordbruk och naturskydd, säger hon.

Ett exempel kan vara att underlätta skyddsjakt för att skrämma bort tranor från områden där de gör stor skada.

– Nu ges tillstånden ofta bara för ett fåtal fält och en begränsad tid, påpekar Lovisa Nilsson.

En annan väg är att avleda tranor till lockande områden där de tillåts vara ostörda. Samarbete över gränserna behövs också.

TT