Svensk toppdiplomat taggad för FN-roll

INRIKES

FN. Konflikterna i Jemen och Syrien håller honom vaken vissa nätter. Men FN-ambassadör Olof Skoog säger att det gäller att inte vara alltför ödmjuk när Sverige tar över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd.

En nystart för FN:s arbete med fred och säkerhet står på agendan.

Bara veckor återstår tills Sverige vid årsskiftet tar plats vid säkerhetsrådets hästskoformade bord i FN-skrapan - inte enbart som medlem utan under den första månaden även som ordförande. På FN-ambassaden i New York samt i Stockholm pågår intensiv uppladdning.

– Det gäller att vara väl förberedd, men kanske inte alltför ödmjuk. Det finns höga förväntningar på att Sverige ska riva runt i säkerhetsrådet, säger Skoog till TT på telefon.

USA:s linje?

55-åringen är den som till vardags kommer att representera Sverige i rådet, när inte utrikesminister Margot Wallström eller statsminister Stefan Löfven är i FN. Planen för den första månaden, som riskerar bli hackig på grund av helgdagar och installationen av president Donald Trump i USA, är klar.

– Den sammanfaller med att FN får en ny generalsekreterare i António Guterres. Vi vill få till en nystart för FN:s hantering av fred och säkerhet och för relationen mellan säkerhetsrådet och generalsekreteraren. Därför tänker vi erbjuda Guterres att lägga ut texten och tala om sin vision vid ett öppet möte, berättar Skoog.

En stor osäkerhetsfaktor är USA:s nya regering och vilken linje den tilltänkta utrikesministern Rex Tillerson, vd för oljejätten Exxon Mobil och Rysslandsvän, kommer att driva. Skoog, liksom många i FN-skrapan, känner oro för de utspel mot klimatuppgörelsen och Iranavtalet som gjordes under valrörelsen. Trumps blivande FN-ambassadör, South Carolina-guvernören Nikki Haley, beskriver han som "ett oprövat kort".

– Men det är positivt att hon är kvinna, hon blir den enda i säkerhetsrådet. Och det är bra att Trump gett henne en plats i sitt kabinett, det tyder på att han tar FN på allvar. FN-ambassadören har inte alltid en så stark ställning i republikanska regeringar.

Giftigt arbetsklimat

Under valrörelsen uttryckte sig Trump flera gånger osedvanligt respektfullt när han talade om Rysslands president Vladimir Putin. Om en Trumpregering kan förbättra den frostiga relationen mellan USA och Ryssland, som spillt över i säkerhetsrådet där båda länderna är permanenta medlemmar med vetorätt, är ytterligare ett frågetecken. Och om så sker - till vilket pris?

– Om det sker på bekostnad av eftergifter rörande mänskliga rättigheter eller Ukrainas suveränitet är det inte välkommet utan ett stort steg tillbaka, säger Skoog skarpt.

Men i nuläget "hackar maskineriet" i säkerhetsrådets inre rum ordentligt. Under de senaste månaderna har Sverige följt arbetet som observatör och slagits av det giftiga arbetsklimatet. Det beror främst på blockeringen i Syrienfrågan, där Rysslands och Kinas stöd för Assadregimen manifesterat sig i flertalet veton. Det har skapat låsningar som "smittat" hanteringen av kriserna i Jemen och Libyen. Skoog fruktar att det kan sprida sig till frågor som rör andra regioner, som exempelvis Sydsudan.

– Den dåliga stämningen är något många bidrar till. Men sitter man i säkerhetsrådet måste man agera konstruktivt, att sitta och förolämpa varandra är inte vägen framåt.

"Måste backas"

Lägg därtill att den omedelbara agendan är diger. Pyrande och brinnande konflikter, som i Kongo-Kinshasa och i Jemen, kräver åtgärder. Och kanske högst på agendan står den tröstlösa situationen i Syrien. Där ser Skoog två spår: det humanitära, där han hoppas att Sverige kan bidra konkret för att få in hjälpsändningar till den nödlidande civilbefolkningen, och det politiska där den svenskitalienske FN-medlaren Staffan de Mistura länge arbetat i motvind.

– Han måste backas upp och få ett helt annat stöd, generalsekreteraren måste aktivera sig. Man kan inte bara utse en medlare och låta honom hänga där.

I arbetet med de "hårda" frågorna vill Skoog föra in vissa av de teman som ligger Sverige varmt om hjärtat - som mänskliga rättigheter, demokrati, fredsförebyggande insatser och kvinnors roll i fredsprocesser.

– De hör ihop. Men vi ska inte ordna seminarier utan se till att exempelvis kvinnor är med i faktiska fredsförhandlingar. Och vi ska agera tidigt vid tecken på konflikt, även om det kan se ut som om man intervenerar.

TT