Norrlänningarna äter mest julskinka

INRIKES

Mat. Skinkan tronar som den viktigaste ingrediensen på många julbord. Särskilt i Norrland.

Där tuggar man i sig dubbelt så mycket julskinka per person som i Stockholm och södra Sverige.

Siffror från analysföretaget Nielsen visar svart på vitt hur mycket förpackad skinkstek - eller helgskinka som det heter i branschen - som passerar kassalinjerna i de fyra största matvarukedjorna. Varje år säljs 7 867 ton förpackade skinkor, eller i runda slängar 2,6 miljoner skinkor baserat på att varje skinkstek väger cirka tre kilo. Statistiken skvallrar om att norrlänningarna är mest förtjusta i den griljerade bakdelen, följt av invånarna i mellersta och sydostligaste Sverige. Minst sugna på att köpa julskinkan hos de största kedjorna är invånarna i Stockholmsregionen och sydöstliga Skåne.

"Central i Norrland"

Hans Agné, vd för branschorganisationen Svenska Köttföretagen, har svårt att förklara skillnaderna, men tror att en förklaring till skåningarnas bottenplacering kan vara att de har många andra rätter på julbordet, och att det bor fler muslimer som inte äter griskött i Stockholm och Malmö.

– Sedan kan det vara att man kanske håller mer på traditionerna, att julskinkan är central i Norrland medan man från framför allt de stora städerna är mer fri från gamla traditioner, säger Hans Agné.

Matbrist förklaringen

Richard Tellström, mathistoriker vid Stockholms universitet, säger att julskinkan visserligen bara har funnits på julbordet sedan sent 1800-tal, men att norrlänningarnas slagsida kan förklaras med att kött haft en starkare ställning i norr genom historien. Köttvurmen handlar inte om att nordligaste Sverige varit bättre lämpat för köttproduktion än södra Sverige, utan snarare om att det har varit brist på annan mat innan industrialismen gjorde det möjligt att transportera livsmedel med tåg. Odlingssäsongen är kortare, och det är svårare att fiska när vattnet fryser till is.

– Julmåltiden är vår enda traditionsmåltid, till skillnad från all annan matkultur som handlar om identitet och modernitet. Julmåltiden pekar bakåt, på härkomst och ursprung, säger Richard Tellström.

TT