Wallström: "Vi har framfört vår oro till Turkiet"

INRIKES

Samhälle. Efter Turkiets kartläggning av oppositionella i Sverige har utrikesdepartementet nu kontaktat den turkiska ambassaden.

– Vi har framfört vår oro för den här frågan och det har noterats, säger utrikesminister Margot Wallström (S).

Enligt uppgifter till Ekot bedriver företrädare för den turkiska AKP-regeringen en systematisk kartläggning av oppositionella i Sverige. Framför allt handlar det om människor som sympatiserar med Gülenrörelsen.

I ett inspelat samtal som Ekot tagit del av hörs en representant för en regimtrogen grupp i Sverige försöka övertala en Gülensympatisör att lämna över namn på politiska sympatisörer. Han säger att mannen finns på en lista över regimkritiker - och varnar för konsekvenserna om han inte samarbetar.

Wallström orolig

Utrikesdepartementet har kontaktat den turkiska ambassaden via telefon men Margot Wallström ser just nu inga skäl att kalla upp den turkiska ambassadören.

Enligt Wallström diskuterade hon liknande uppgifter på ett möte med den turkiska ambassadören för snart ett år sedan. Om den turkiska regeringen har bedrivit flyktingspionage i Sverige blir det både rättsliga och politiska följder, enligt Margot Wallström.

– Vi följer den här frågan noga och om det kan gälla lagbrott då är det rättsvårdande instanser, förstås, som har att följa upp detta, säger hon till TT.

Flyktingspionage

Folkrättsexperten Ove Bring menar att det turkiska agerandet kan kallas för flyktingspionage.

– Det är i strid mot svensk lag, det är inget tvivel om det. Dessutom strider det mot folkrätten. Att man har utländska agenter på svensk mark blir olovlig inblandning i svenska statsangelägenheter, säger han.

Lisa Simonsson, biträdande enhetschef på Säpo som jobbar med kontraspionage, säger att det är svårt att avgöra om det turkiska agerandet i Sverige kan räknas som flyktingspionage eller inte.

– Det kan vara en del av en brottslig verksamhet. Paragraferna kring den här brottsligheten är ganska snåriga, och det finns ett krav om att verksamheten ska vara systematisk. Det finns också få fällande domar för brottet.

TT: Hur stort är problemet med turkisk underrättelseverksamhet i Sverige?

– Just specifikt Turkiet kan jag inte kommentera. Vi ser att kontraspionagearbetet pågår från flera olika regimer mot Sverige. Det är svårt att säga om det ökar, men det minskar inte. Det vi prioriterar just inom kontraspionage är Ryssland, Kina och Iran.

38 länder

Enligt Paul Levin, vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, kan kartläggningen få stora konsekvenser. Personer som tidigare anklagats för samröre med Gülenrörelsen i Turkiet har förlorat sina jobb, fängslats, och i vissa fall också torterats, enligt Amnesty.

– Det är klart de här personerna känner rädsla. Att utpekas som gülenist gör det omöjligt att åka hem. Familjemedlemmar kan fängslas och andra familjemedlemmar kan ta avstånd från en, säger han.

Att Turkiet bedriver åsiktsregistrering i Sverige är inte särskilt förvånande, menar Paul Levin. Han uppger att den religiösa statliga myndigheten gick ut i december och sa att man hade samlat in information från 38 länder om Gülenrörelsen.

FAKTA

Flyktingspionage

Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.

Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom att påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.

Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.

Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.

Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.

Källa: Säkerhetspolisen

TT

ARTIKELN HANDLAR OM