Terrordåd i Sverige genom tiderna

INRIKES

terror. Sverige är ett land som har varit relativt förskonat från terroristdåd. Vi har drabbats av relativt få dåd jämfört med många andra länder.

Men ett flertal attacker har ändå ägt rum i modern tid, varav den senaste är en av de värsta.

Fyra människor dödades på Drottninggatan i Stockholm. Bara vid ett tillfälle har fler människor dött i en terrorattack i Sverige - vid attentatet mot tidningen Norrskensflamman 1940 då fem personer omkom.

I ett globalt perspektiv är detta mycket låga siffror. Över 60 000 människor dödades och skadades i terrorattacker i världen under 2015, och vid flera tillfällen var antalet dödsoffer fler än 100.

Även i ett europeiskt perspektiv har vi varit förskonade under lång tid. Storbritannien, Frankrike och Spanien har haft sina inhemska terrorister inom separatistorganisationer som IRA och ETA, och de har dessutom utsatts för fler attacker från islamister än de nordiska länderna.

Terrordåd i Sverige

Sedan 1900-talets början har Sverige drabbats av knappt ett tiotal terrordåd:

1. Amaltheadådet 1908. En person dödades och flera skadades vid ett bombattentat mot fartyget Amalthea i Malmös hamn. Den skyldige, Anton Nilsson, dömdes till döden men frigavs 1917.

2. Attentatsförsöket 1909 mot den ryske tsaren Nikolaj II under dennes besök i Stockholm. Tsaren klarade sig men en annan person sköts till döds och en skadades. Den skyldige, anarkisten Hjalmar Wång, sköt sig själv efter attentatet.

3. Attentatet mot Norrskensflamman i Luleå 1940. Av de fem döda var två barn. Ett antal personer dömdes till fängelse, men benådades redan 1944.

4. Attacken mot Jugoslaviens ambassad i Stockholm 1971. Ambassadören mördades av kroatiska nationalister, två andra skadades. De skyldiga dömdes till livstids fängelse.

5. Flygplanskapningen på Bulltofta i Malmö 1972. Kaparna utverkade att ett antal fängslade kroater frisläpptes, bland annat de som dömts för mordet på ambassadören. Inga människor dog vid kapningen.

6. Gisslandramat på västtyska ambassaden i Stockholm 1975. Tyska terrorister från den så kallade Röda armé-fraktionen (RAF) tog gisslan på ambassaden. Tre personer dödades, 14 skadades. Fem terrorister utlämnades direkt till Västtyskland.

7. RAF-terrorister försökte kidnappa arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon 1976. Försöket blev ett fiasko. Ingen människa skadades.

8. Bombdådet i Stockholm 2010. Islamisten Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds i Stockholm. Två människor skadades.

9. Attacken på Drottninggatan i Stockholm 2017. Fyra döda, 15 skadade.

Terrorism juridisk term

För många kan det kanske verka förvånande att inte vissa andra händelser räknas som terrordåd, exempelvis skolattacken i Trollhättan 2015 och de dåd som utfördes av lasermannen John Ausonius. Svaret är att det krävs att dådet bevisligen måste vara politiskt motiverat för att karaktäriseras som terrorism i EU:s ramverk.

– Det hela är en juridisk benämning. Det gick inte att bevisa i något av fallen att motivet var terrorism, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– I fallet med bombsprängningen 2010 fanns det ett ljudband där Abdulwahab förklarade sitt motiv. Därför klassas det som ett terrordåd.

TT